Som sekreterare i utredningen som har lagt fram betänkandet Välja med förtroende ger jag mig inte in i diskussionen om hur kyrkovalet bör utformas i framtiden. Däremot kan jag ha synpunkter på hur fakta hanteras och rimligheten i viss argumentation. Detta skriver jag med anledning av Agne Olaussons insändare ”Skrota kyrkovalen” i Kyrkans Tidning 8/07.
  Insändaren innehåller några halsbrytande beräkningar i fråga om kyrkovalets kostnader. I betänkandet redovisas vissa beräkningar av kyrkovalets kostnader. Jag känner inte igen kostnaden 70 miljoner kronor för 2005 års val. Det skulle ha inneburit mer än en halvering av kostnaderna mellan valen 2001 och 2005. Det var en minskning men inte så stor. En rimligare genom­snittskostnad för de båda valen hamnar snarare på 150 miljoner kronor än de 110 miljoner som anges i insändaren.

I insändaren beräknas att kostnaden är densamma för varje församling oavsett hur stor eller liten den är. Detta är naturligtvis inte rimligt. Det medför att beräkningen av kostnaden per medlem inte heller kan tas på allvar. Härtill kommer att decimalkommat vid beräkningen tycks ha hamnat ett steg för långt till höger och det blir förödande.
  55 000 kronor delat på 1300 medlemmar blir 42 kronor och inte som i insändaren 420 kronor. Eftersom det kaffe som det bjuds på vid insändarens uppläggning av valet kostar så mycket som 50 kronor så förbyts vinsten på 481 000 kronor till en ökning av kostnaderna med 10000 kronor. Med denna beräkning har jag accepterat insändarens orealistiska bedömning att det blir ett 100-procentigt valdeltagande.
  Med Agne Olaussons beräkningsmetod och med utgångspunkt från en mer realistisk valkostnad och att det var 1 837 församlingar som deltog i valet skulle det bli en mindre vinst på 15000 kronor. Om man räknar med samma valkostnad för alla församlingar får det dock den orimliga konsekvensen att valet kostar 4 298 kronor per röstberättigad i Holms församling, som är minst, och 2,25 kronor i Täby församling som är störst. Ett annat sätt att räkna är genom­snittkostnaden per röstberättigad i hela landet. Då blir kostnaden 26 kronor.

Det går att göra många andra beräkningar såsom vad det kostar per år under mandatperioden el­ler per röstande. Hur man an­vän­der siffermaterial i polemiska sammanhang beror nog alltid på vilka syften man har. Det går dock inte att göra vilka beräkningar som helst om man vill tas på allvar.

Gunnar Edqvist
utredningssekreterare