Sundeens 68-kyrkan handlar inte om makten över Svenska kyrkan

Anders Kristoffersson fil dr i nationalekonomi och teol kand

Replik. Det Johan Sundeen undersöker är inte spåren efter Marx i dagens Svenska kyrkan. Men oavsett hur man mäter tror jag inte att dessa spår skulle visa sig vara särskilt tydliga. Det skriver debattören i en replik på Elisabeth Gerles och Annika Borgs-Johanna Anderssons artiklar.

Elisabeth Gerle försvarar den politiska kyrkan (KT 13/7) och Annika Borg och Johanna Andersson (KT 18/7) kritiserar henne och Anders Wejryd (DN 5/7). De olika bidragen utgår från Johan Sundeens bok 68-kyrkan (anmäld av Anders Mellbourn i KT 4/2 2017).

Av Gerle, Borg-Andersson och Wejryd får man intryck av att Sundeen hävdar att ett visst åsiktskollektiv med rötter i den sekulära 68-rörelsen haft ett avgörande inflytande på Svenska kyrkans teologi och allmänna ställningstaganden. För Borg och Andersson är detta inflytande en djup olycka, för Gerle och Wejryd sätts det politiska engagemanget in i ett bredare perspektiv med djupa rötter i teologi och kyrkohistoria.

Men nu studerar inte Sundeen åsiktskollektivets påverkan på Svenska kyrkan utan en mer avgränsad fråga, idéerna hos några personer som senare kom att få positioner i samma kyrka. Jag värderar inte idéanalysen men noterar studiens begränsade syfte.

Sundeen själv drar en gräns för sin studie vid 1989 och beskriver alltså inte personernas fortsatta idéutveckling, än mindre deras senare inflytande. Här försvinner viktiga länkar i beviskedjan för den som vill hävda exempelvis marxismens inflytande över kyrkan.

Av Sundeens 1 865 fotnoter är det dessutom bara två som verkar ha bäring på det som alltså inte är hans tes. Vad finns då i dessa fotnoter? I den första (235) hänvisas till en artikel av Johannes Ottestig (Dagen, 4/3 2016) och i den andra (356) till en artikel av just Annika Borg (Axess, 1/2014). Det är inte mycket till belägg, särskilt som varken Ottestig eller Borg i sina artiklar ger data som stöder tesen – som alltså inte är Sundeens.

För mig som var med i KRISS 1967-1972 och i Kristet Forums redaktion 1973-1976 är det intressant att läsa Sundeens bok. Och för samhällsvetare är det viktigt att fundera kring hur man skulle kunna mäta påverkan i olika avseenden – på allvar och inte genom allmänna rundmålningar och lösa associationer.

Här finns metodologiska frågor kring makten i kyrkans olika organ, utmaningar främst för statsvetare och sociologer. Det räcker inte att räkna personer utan de måste viktas med innehavda positioner.

Vilka material ska man använda? Uttalanden från biskopsmöte, kyrkostyrelse och kyrkomöte? Centrala texter från Kyrkokansliet? Kursplaner i de sekulära teologiutbildningarna och i kyrkans egen utbildning i pastoral- och utbildningsinstitut? Liturgiska praktiker? Och vid en innehållsanalys, hur spårar man inflytande av exempelvis marxistiskt tankegods?

Det finns alltså många frågor att ställa och besvara om man vill undersöka det Sundeens bok inte handlar om. Jag avslutar med en mycket enkel och grov fråga: Hur många av dem Sundeen analyserar har blivit biskopar sedan 1990? Biskopar har ju en viss makt och det tar en viss tid att bli biskop.

Sedan 1990 har det utnämnts 47 biskopar. Av dessa har fyra kommit från Sundeens ”kollektiv” (Hammar, Jonsson, Lind och Carlzon). Vill man räkna mer generöst kan man lägga till ytterligare tre som arbetat med KRISS eller varit medlemmar (Wejryd, Brunne, Thidevall). Detta ger sammanlagt 7 personer av totalt 47 och i dagens biskopskrets handlar det om 1 av 14.

Detta är inga stora tal för den som vill driva en tes. För den som vill lyfta fram andra maktcentra än biskopsmötet behövs andra mått. Men jag tror inte att man skulle finna särskilt starka spår av Karl Marx oavsett hur man mäter. Däremot förmodligen mer av rättviseförkunnelse med starka bibliska rötter hos profeterna (Jesaja 58, Rätt fasta) och hos Jesus själv (Markusevangeliet 10:17-31, En man som ägde mycket). Och det är bra. Liksom att vi i Kristus Jesus är ”döda för synden men lever för Gud” (Romarbrevet 6:11).

Anders Kristoffersson

Fakta: Debatt

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Anders Kristoffersson, fil dr i nationalekonomi och teol kand

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.