Växtbaserad, paradisisk fasta

Jag vill här inte komma med pekpinnar och lagiskhet – utan en påminnelse om att den kristna friheten innebär ett ansvarstagande och en möjlighet att i askes fördjupa sitt lärjungaskap frivilligt. Jag vill uppmuntra dig att åtminstone under en tid av fasta framöver testa ett nytt sätt att leva ut kristen kärlek. En liten ändring hos dig kan ha stor betydelse för andra.

Praktiskt taget alla vet vi att produktionen av kött, mjölk, ost och smör har en fruktansvärd klimatpåverkan. Vi vet någonstans också att djur lider oerhört även på svenska slakterier och mejerier. Kanske är du bekant med industrins bidrag till världssvält och sjukdomar. Om du äter sådana produkter ibland har du kanske ett svar eller en förklaring som du nu genast vill ta till. Om du tycker att din konsumtion är bra, kan du ändå utmana den till att bli bättre? En helt växtbaserad kost är också ett sätt att vårda kroppens tempel och en träning i att avstå. Överflödet och frosseriet lockar till fördärvet. Nära en miljard människor i världen kan inte äta sig mätta – men växtbaserad mat räcker till alla.

Problemet är att mycket kött- och mejeriproduktion använder upp växtlighet och odlingsmark som hade räckt till många fler människor. Den massiva efterfrågan på framför allt kött och billig produktion skapar monokulturella odlingar, och i förlängningen antibiotikaresistens, nya sjukdomar och pandemier, men kanske framför allt ett större avstånd till djur och natur som vi är satta att leva med. Att äta växtbaserat är bättre för hela skapelsen; växter, djur och människor. Det är en liten uppoffring att begränsa sin kost till den som Gud först gav oss att äta i det paradisiska tillståndet – testa för åtminstone en tid att leva i den.

Hur gör man? Vissa av oss tycker att det är svårt. Börja med att ersätta kött med baljväxter. De finns i former och smaker du känner igen; linser och bönor, men också vegetariska “köttbullar” och “köttfärs” gjord på ärtor. Halvfabrikat är ofta märkta som “veganska”. Följ vegetariska recept från grunden eller titta i innehållsförteckningarna och välj bort produkter som innehåller mjölkprotein, äggpulver, gelatin, laktos och liknande. Ta hjälp av en guide (på biblioteken finns vegetariska kokböcker, på Internet finns guider till veganism, anmäl dig till Veganutmaningen, eller fråga en vän – den kristna vegetariska föreningen Vildåsnan vill gärna vara din vän).

Det finns ersättningsprodukter för allt du redan äter, men det bästa man kan göra är att lära sig från grunden. Man behöver inte äta andras ägg, klä sig i andras hudar eller dricka andra djurs mjölk.

Detta är ingen tävling, ingen politisk korrekthet och inga religiösa matregler. Detta är inget hokus-pokus, ingen extrem kultur och ingen nymodig trend. Vi behöver inte skuldbelägga varandra för att vi äter olika eller misslyckas ibland. Men vissa saker är bättre än andra och vi kan alla bli bättre på att välja det goda. Det låter kanske pretentiöst men det är en härlig känsla att kunna stå för sina val och följa drivkraften att bli bättre (för vi kommer alltid kunna bli bättre). Om du genuint vill låta ditt lärjungaskap få konsekvenser för ditt liv och uppoffra viss bekvämlighet för att bättre vårda Guds gåvor finns här en väg.

Att äta växtbaserat är en kristen dygd, något som får speglas i våra egna liv och vår relation till djur såväl som i våra församlingars hållbarhetsarbete och inkludering. En helt växtbaserad kost (som också kallas vegansk) kan ätas av nästan alla; mjölkproteinallergiker och laktosintoleranta, vegetarianer och våra kristna syskon i främst de östliga kyrkorna som redan avstår animalier under fastan – vi kan nå en gemensam standard. Låt oss därför också i församlingarna anpassa oss efter denna högsta gemensamma standard. Det är viktigt att inte slentrianmässigt köpa in skinka, ost och ägg till högtiderna. Växtbaserade alternativ är fullgoda och goda.

Mikael Risenfors, 
ordförande Vildåsnan - kristen vegetarisk förening