Så länge Göteborgs kyrkliga samfällighet består kommer solidariteten mellan församlingarna bestå och vara prioriterat, även i den mångkulturella förorten. Därför tycker vi att det är mycket anmärkningsvärt att debattörerna (KT 44/13) förväntar sig ”…att Kyrkofullmäktige i Göteborg säkerställer att Svenska kyrkan, i oförminskad omfattning, kan fortsätta att finnas, leva, påverka, väcka opinion samt sprida hopp i stadens alla delar, även i den mångkulturella förorten med få medlemmar men många, många människor!”

Vi ställer oss frågande till hur 24 kyrkoherdar runtom i Sverige kan förvänta sig att vi ska säkerställa att Svenska kyrkan i oförminskad omfattning kan fortsätta, när de ekonomiska ramarna minskar.

Göteborgs kyrkliga samfällighet bildades 1883 och alltsedan dess har det funnits en ekonomisk utjämning mellan församlingarna inom samfälligheten. I denna långa tradition att vara samfällighet för hela staden fortsätter samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden att ta sitt ansvar när det gäller att församlingarna i samfällighet ska få förutsättningar att verka. Den största oron för den solidariska ekonomiska utjämningen råder varken kyrkoråden, kyrkonämnden eller samfällda kyrkofullmäktige över. Det är nämligen upp till stiftstyrelsen att besluta om hur det blir efter 2017 med pastoraten i Göteborg. Blir samfälligheten ett pastorat kan den ekonomiska utjämningen fortsätta ske, men blir den flera pastorat kommer det att bli upp till pastoraten själva att hantera frågan.

Det finns mycket av det debattörerna beskriver som gäller hela Svenska kyrkan och inte bara i Svenska kyrkan i Göteborg. Det görs mycket gott arbete i Svenska kyrkan, både i staden, förorten och på landet. Den religiösa mångfalden ökar, andelen medlemmar i Svenska kyrkan minskar och i samma takt minskar kyrkans intäkter. Det är i denna kontext, en föränderlig tid, som vi förtroendevalda i Göteborgs kyrkliga samfällighet är redo att ta ansvar. Debattörerna frågar om det inte sker en förskjutning av Svenska kyrkan mot en medlemskyrka? Vi menar att så redan är fallet efter att Svenska kyrkan och den svenska staten skiljdes åt år 2000 eller kanske redan 1952. Många gläds åt att Svenska kyrkan numera är ett fritt samfund som så många andra samfund. Detta beslut har inte vuxit fram ur några fördelningsmodeller, utan utifrån en välgrundat demokratiskt beslut i kyrkomötet. Svenska kyrkans identitet är inte fördelningsmodeller, men ekonomi är en förutsättning för att vara kyrka även i förorten. Debattörerna skriver ”Att vara svensk är inte längre identiskt med att tillhöra Svenska kyrkan”. Det håller vi med om, men ställer oss frågan om man kan tillhöra Svenska kyrkan om man inte är tillhörig?

När det gäller situationen i Göteborg gav kyrkonämnden år 2010 i uppdrag åt en arbetsgrupp att komma med förslag på hur samfälligheten skulle kunna fördela sin budget. Många ledamöter i kyrkoråd och kyrkoherdar var kritiska till den fördelningsmodell som använts. Den var till sin konstruktion krånglig att följa, samt uppfattades som styrande av verksamheten. Modellen hade också under åren lappats och lagats i. Stiftstyrelsen hade börjat göra pastoratsregleringar i samfälligheten vilket fick konsekvenser för fördelningen. Arbetsgruppen lämnade år 2011 sitt förslag över hur samfälligheten skulle kunna fördela medel mellan församlingarna. Huvudprincipen var att församlingarna skulle få sin rambudget utifrån tillhöriga och icke-tillhöriga. Förslaget innebar också att 20 procent av församlingarnas totala budget skulle fördelas utifrån icke-medlemmar. Det församlingarna får är en så kallad rambudget som de själva får använda för att bedriva vilken verksamhet de vill, så länge de följer kyrkoordningen.

Arbetsgruppen tittade utifrån olika aspekter på vad som skulle gälla för samfällighetens fördelningsmodell. Viktiga aspekter var bland annat solidaritet mellan församlingarna, fokus på kyrkotillhöriga och skälen att vara tillhörig. Här tittade gruppen bland annat. på Bromanders undersökning ”Medlem i Svenska kyrkan – en studie kring samtid och framtid”. Solidariteten inom samfälligheten är någonting som församlingarna vill fortsätta med. Den görs bland annat genom utjämning av skattekraften. Dessutom kan alla församlingar ta del av gemensam verksamhet och kyrkoförvaltning. Eftersom det är de kyrkotillhörigas kyrkoavgift som bekostar mer eller mindre hela Svenska kyrkan i Göteborgs verksamhet är det rimlig att församlingarnas budgetar fortsätter tilldelas utifrån tillhöriga.

Ett viktigt skäl att tillhöra Svenska kyrkan är att stödja kyrkans sociala arbete. När arbetsgruppen tittade på hur samfälligheten skulle kunna stödja socialt arbete tittade man på hur man skulle kunna mäta detta. Utifrån underlag från Göteborgs stad fick arbetsgruppen fram statistik på bland annat öppet arbetslösa, ohälsotal, personer med sjuk- och aktivitetsersättning och familjer med socialbidrag. Arbetsgruppen såg också att församlingar med höga ohälsotal också hade få medlemmar i Svenska kyrkan. Faktorn icke-tillhöriga är kanske den mest heltäckande för att beskriva en församlings sociala och missionsarbete. Men och andra sidan är faktorn tillhöriga inte bästa sättet att beskriva en församlings arbete med tillhöriga. Samfälligheten har aldrig fördelat pengar utifrån några sociala mått. Däremot har man haft ett projekt i några av församlingarna med höga ohälsotal. Detta projekt beslutade samfällda kyrkofullmäktige 2010 att avsluta.

Att säga att Svenska kyrkan i Göteborg monterar ner verksamheten i förorten visar att man inte har helhetsbilden över Göteborg. I samfällda kyrkofullmäktiges nya budget kommer församlingarna att således få olika mycket utifrån andelen tillhöriga och icke-tillhöriga. Vissa församlingar som har låg andel tillhöriga och hög social utsatthet kommer att få mer i budget och andra mindre, på samma sätt blir det för församlingar med hög andel tillhöriga. Församlingar med hög andel social utsatthet eller i förorten finns inte bara de församlingar vars kyrkoherdar skrivit under artikeln. Det är fler församlingar och delar av församlingar som har hög andel social utsatthet eller förort. Här ger faktiskt Svenska kyrkan i Göteborg församlingarna en möjlighet att verka.

Bo Hanson
Ordf.kyrkonämnden  
Angela Boëthius 

1:e vice ordförande
Marianne Bengtsson

2:e vice ordf.


Nils Kaiser                                                

Ordf. samfällda kyrkofullmäktige                                  

Carina Etander Rimborg

1:e vice ordförande

Lilian Stenvall

2:e vice ordförande