Lösningar. Oron ökar och tilliten minskar. Det visar aktuella undersökningar om läget i Sverige. Det är lätt att skylla på flyktingsituationen, men vi kan anta att problemet sitter djupare än så och att det är där lösningarna behöver sökas.
I oroliga tider söker sig människor till traditionella värderingar. Det är en gammal sanning, som bekräftades på nytt när resultaten av Sverigestudien 2016 presenterades nyligen.
Där beskriver allt fler av de tillfrågade Sverige med uttryck som osäkerhet om framtiden, arbetslöshet och byråkrati, medan omsorg om de utsatta, bevarande av naturen, engagemang och social rättvisa inte längre tycks stämma lika bra. Dessutom dyker ord som våld, brott, hat, konflikt och aggression för första gången upp sedan studien inleddes för sju år sedan.
Lösningen på dessa problem är, enligt majoriteten av de tillfrågade, upprätthållande av lag och ordning, pålitlig samhällsservice, gemensamma värderingar och jämlikhet, medan de tror allt mindre på fred, mänskliga rättigheter och demokratiska processer.
För ett land som länge byggt sin internationella status på just de områdena tycks en mer grundläggande förändring därmed vara på gång. Även om det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser av denna studie kan resultatet åtminstone beskrivas som en bekymmersam temperaturmätare på nuläget.
Det är lätt att anta att flyktingsituationen är en utlösande orsak, men undersökningen visar tvärtom att motståndet mot flyktingmottagande minskar, även om rasism och politisk extremism förvisso är stora orosmoln. Ändå kan grundorsaken till den negativa förändringen antas finnas någon annanstans.
Om vi i stället kastar ett öga på den senaste SOM-undersökningen pekar den på ett minskande samhällsförtroende och en nedgång i tilliten till de politiska institutionerna. Detta i ett land där tilliten länge har legat på de högsta nivåerna i världen.
När vi i kyrkan gärna talar om tillit i andliga termer finns det andra som pekar på mer materiella grunder. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, menar sig se ett tydligt samband mellan generella välfärdsprogram av den typ vi har i Sverige och en hög grad av social tillit. Det betyder att när människor känner sig trygga med att de har rätt att ta del av den gemensamma välfärden känner de också större tillit till varandra.
Omvänt skulle vi därmed kunna anta att den njugghet som många människor har upplevt under de senaste åren i relation till exempelvis möjligheten att bli sjukskriven får en negativ effekt på vår tillit. Och därmed skapar det kanske i förlängningen också missunnsamhet och främlingsfientlighet bland en del av oss. Andra reagerar med stenkastning och bilbränder, när samhällsinstitutionerna tappar i förtroende. Tillsammans blir resultatet just den oro som Sverigestudien nu pekar på.
När energiminister Ibrahim Baylan nu fått ett särskilt ansvar för situationen i utsatta och fattiga områden i Sverige får vi hoppas att insatserna riktas mot orsakerna snarare än symptomen. I väntan på sådana resultat får civilsamhället med institutioner som Svenska kyrkan också vara med och försöka bygga tillit så långt det är möjligt i en orolig tid.
Jonas Lindberg
LÄGG TILL NY KOMMENTAR