Återuppta beredskapsplaneringen

Det finns hos människor i vårt land och hos våra myndigheter en positiv och stor förväntan på att kyrkan ska kunna fullgöra sina uppgifter och stödja samhället såväl som i kris och krig.

Den senaste Handboken för kyrklig beredskap som ska ligga till grund för församlingar, stifts- och riksnivåns förberedelse utkom 2007. Den skulle nu behöva omarbetas så att den blir mer i enlighet med dagens behov.

I 2007 års handbok kan vi läsa att: ”Tidigare har samhällets planering och beredskap för svåra händelser till stor del organiserats utifrån hotet om krig och krigsfara (höjd beredskap). Som det allvarligaste hotet behåller kriget sin särställning, men hot- och riskbilden har ändrats de senaste åren. Ett militärt angrepp riktat mot Sverige anses i dag, och för överskådlig tid framåt inte sannolikt.”

Detta säkerhetspolitiska antagande om att vi inte under överskådlig tid står inför ett militärt angrepp ter sig i dag som ett överspelat sådant. Med de senaste årens växande militära upprustning i Ryssland och med det avslutade kriget i Georgien och det pågående i Ukraina kan vi inte länge bortse från det förändrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde.

Därför har jag tillsammans med övriga i FiSK- gruppen i kyrko­mötet skrivit en motion om att Svenska kyrkan snarast måste återuppta sin beredskapsplanering för kris och krig. Detta så att vi om det värsta händer ska kunna fullgöra våra uppgifter och vara med att stödja människorna i vårt land och försvaret av vår demokrati och våra friheter.

För vad gör vi om kriget kommer? Vet våra biskopar, kyrkoherdar och förtroendevalda vad som förväntas av dem från samhällets sida? Vad är Svenska kyrkans uppgift i ett sådant läge? Hur påverkas kyrkan av en eventuell höjd beredskap?

Varje stiftsstyrelse bör också utarbeta en handlingsplan och öva ett scenario där den kyrkliga verksamheten störs eller i värsta fall är utslagen. Vad gör vi om x antal präster i ett pastorat av någon anledning inte kan tjänstgöra? Sjukdomar – epidemier – terror... Hur påverkas och upprätthålls till exempel begravningsverksamheten i en sådan situation?

Planeringen för kris och krig fanns tidigare väl förankrad och övades i samhället i stort och i kyrkan. I dag är den kyrkliga beredskapen väldigt olika organiserad i stiften och församlingarna men generellt behövs ett återtag för att skapa trovärdighet och trygghet för vår beredskaps­planering.

Jerker Schmidt
Kyrkomötesledamot (FiSK)