"Luther visar vikten av att utmana militariseringen"

Det är 2023. Sveriges Nato-ansökan befinner sig i en känslig fas och Rysslands anfallskrig mot Ukraina är inne på sitt andra år.

Samtidigt planerar en församling någonstans i Sverige en fredsgudstjänst. Den är utannonserad sedan en tid tillbaka. Men prästen får kalla fötter. Vågar man verkligen tala om fred i en tid som denna? Kan det se ut som församlingen tagit ställning?

Gudstjänsten ställs in.

Av detta skulle man kunna dra följande slutsats:  Kyrkans kärnfråga, freden, har blivit dess ömma punkt.

Är det så illa?

- Jag upplever att det är en utmaning för kyrkan att förhålla sig självständigt till den militaristiska hegemoni som uppstått. Fredsbegreppet i sig görs till ett problematiskt ämne för kyrkan att föra fram.

Det säger Jenny Ehnberg, teologie doktor i etik och forskare vid kyrkokansliet.

- I själva verket finns i kyrkans tradition väldigt mycket tänkt kring de här frågorna och som skulle kunna vara en resurs i dag, säger hon.

Kristna budskapet lierar bäst med pacifistisk hållning

Jenny Ehnberg har en fulltecknad kalender. Församlingar, akademin, den intresserade allmänheten – många vill veta hur kyrkan har sett på krig och fred genom historien och hur man med stöd i den kan förhålla sig till det som sker just nu.

- Många tycker att detta är genuint utmanande frågor. Man tänker att det kristna budskapet bäst lierar sig med en pacifistisk hållning, samtidigt som man ser att vi lever i en värld präglad av konflikter som vi måste hantera.

Men eftersom positionerna ofta är låsta slår tystnaden gärna till. Diskussionen kommer sällan längre än till det som görs till knäckfråga - ska vi ha ett försvar eller inte och hur stort ska det i så fall vara?

Jenny Ehnbergs bidrag är bland annat att berätta om två viktiga traditioner i kyrkans historia. Den ena är idén om det rättfärdiga kriget. Den andra är pacifismen.

Läran om det som rättfärdigar kriget

Icke-våld var den tidiga kyrkans självförståelse, sprunget ur det messianska budskapet om en fredsfurste. De tidiga kyrkofäderna menade till exempel att det var omöjligt för en kristen att tjänstgöra i den romerska armén.

Under utvecklingen mot en etablerad kyrka förändras bilden. Augustinus formulerar grunden till det som sedan blir läran om det rättfärdiga kriget.

- Den tidiga kyrkan lever i förhoppningen om Jesu snara återkomst. När det inte sker behöver man utveckla det eskatologiska perspektivet. Man tänker sig då att den fullständiga kärleken bara kan realiseras i den himmelska staden, på jorden härskar ännu synden, säger Jenny Ehnberg.

Augustinus ser våldet som något tragiskt. Han gör samtidigt en distinktion mellan berättigat och icke berättigat våld. Våldet har en funktion i att det kan upprätthålla ordning i ett samhälle, menar han. Enbart den som är satt att ansvara för gemenskapen, det vill säga ledaren, har rätt att besluta om våld.

- Augustinus talar om ”legitim auktoritet”. I dag kan vi se det i principen om att det bara är stater som kan förklara krig mot varandra.

Ses som ett sätt att begränsa våldet

Augustinus menade också att våld alltid måste utövas med proportionalitet och måttfullhet.

- Läran om det rättfärdiga kriget har av många teologer setts som ett sätt att begränsa våldet, inte tvärtom, säger Jenny Ehnberg.

Med Luther gör tvåregementsläran entré. Den formar synen på krig och våld. Gud styr det världsliga regementet via lagen och svärdet upprätthåller lagen. Martin Luther har en positiv syn på den politiska makten och dess manöverutrymme när det gäller att avgöra vilka medel som behövs för att bibehålla ordning.

Kyrkan har en uppgift att vara kritisk

Men, förklarar Jenny Ehnberg, det finns en viktig ”ventil” som har med kyrkan att göra.

- Lagen är inte bara den kodifierade rättsordningen. Det finns också en moralisk ordning. Den gör att vi alla kan kritisera korrupta makthavare som inte verkar för det allmänna goda. Kyrkan har en uppgift att vara kritisk, menar Luther.

Läran om det rättfärdiga kriget kan på så sätt förstås som en kritik mot tanken att krig inte behöver underkastas moralisk analys, alltså idén att krig är bortom moralens gräns.

Det pacifistiska arvet då, hur ser dess rötter ut?

Jenny Ehnberg förklarar: Den kristna pacifismen har framför allt drivits av efterföljelseprincipen. Det är en position som handlar om ett personligt ställningstagande men också ett sätt att förstå sig själv i världen, som Jesu lärjunge.

- Kallelsemotivet är starkt. Vi ser också historiskt hur det bland kristna, ofta minoritetsgrupper, som själva upplevt förtryck och förföljelse varit vanligt att man förespråkar någon form av pacifistisk hållning. Liksom Jesus led går man lidandets väg och väljer att inte ta till våld. Man efterliknar Kristus och vänder andra kinden till.

Var står Svenska kyrkan i dag, sett till de två huvudtraditionerna?

- Idén om det rättfärdiga kriget, med dess tanke om kriterier kring moraliskt berättigat våld, har funnits med in i vår tid och till exempel definierat biskopsbrev på 1980-talet. Men jag tycker att det finns anledning att fräscha upp kunskapen om positionerna.

Det är en utmaning för kyrkan att förhålla sig självständigt till dagens fokus, där säkerhet tolkas i rent militära termer, menar Jenny Ehnberg.

Borde verka för fred

I upprustningsarbetet som pågår finns en tydlig efterfrågan på Svenska kyrkan, inte minst när det gäller det civila försvaret. Jenny Ehnbergs uppmaning till kyrkan är att inte gå för okritiskt in i de processerna.

- Det är olyckligt att det blivit så mycket fokus på kyrkans roll i försvaret. Kyrkans primära bidrag borde vara att via sina församlingar och andra kontaktytor i samhället verka för fred.

I en tid då fredsfrågan blivit wokestämplad gäller det att ha integritet, säger Jenny Ehnberg. Om kyrkan kan sin historia kan den också förklara att för kyrkan är det inte en fråga om politisk åsikt utan något som kommer från en förståelse för kyrkans kallelse.

- Det betyder inte att kyrkan ska dra sig undan politiken. Inte minst om vi vill gripa an arvet från Luther, som pekade på kyrkans uppgift att kritisera makten, är det viktigt att utmana militariseringen som pågår.

Ansvar för samtal om krig och fred i stort

Det är också viktigt att hålla flera tankar i huvudet samtidigt, säger hon. Den som lyfter fram att freden är central anklagas gärna för att mena att Ukraina borde gå med på Rysslands villkor.

- För mig är det verkligen inte samma sak. I kyrkans tanketradition finns tydliga argument kring att stå på offrets sida och lyfta fram behovet av rättvisa för den som drabbats av aggression.

I en polariserad tid har kyrkan ett ansvar för samtalet kring krig och fred i stort, menar Jenny Ehnberg. När processer går snabbt, som Sveriges anslutning till Nato, blir den kritiska diskussionen lidande.

- Kyrkan har en viktig roll i att skapa offentliga rum där människor kan samtala med varandra och där vi öppet kan diskutera ideal och principer.