Symposium lyfter barn och andlighet 

På CBK, Centrum för barnkulturforskning, vid Stockholms universitet samlas forskare och företrädare för olika barnverksamheter under två dagar. 

Hur kan skolor arbeta interreligiöst och med vilka läromedel kan diskussioner bli meningsfulla? Hur har tron på gudar, andar och väsen sett ut och vad lever kvar? är ämnen som kommer att diskuteras.

Bland annat kommer Caroline Klintborg, docent i religionspedagogik och lektor i religionsdidaktik, att tala liksom David Thurfjell, professor i religionsvetenskap.

Synliggöra

CBK etablerades 1980 på Stockholms universitet. Idén var att göra barndom och barnkultur synligt i akademiska sammanhang. 

Centrum för barnkulturforskning  har ingen egen forskningsmiljö utan skapar mötesplatser för forskare från olika discipliner, som litteraturvetenskap, filmvetenskap, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap.

Föreståndare på CBK är Margareta Aspán. Varför arrangerar ni ett barnkultursymposium?

- I stort sett varje år sedan 1980 har vi arrangerat öppna konferenser – symposier – med olika teman.  Vi sammanför våra uppgifter att samverka med barnkulturfältet och stödja forskningssamverkan.

- För våra studenter ingår det att delta dessa dagar så vi väver in frågorna även i utbildningen på det sättet.

Varför har ni valt temat Andlighet och ändlighet - tro och religion i barnkulturen?

- I och med olika rapporter om ungas ökade andlighet eller religiositet har det blivit tydligt att intresset är stort. Men oavsett om det blivit vanligare att gå in i samfund eller inte så spelar förstås dessa frågor roll. 

- I barns vardagsliv och i skola och föreningsliv finns både traditioner och högtider som barn tar del av. I vår tid behövs också det interreligiösa arbete som också kommer att tas upp under symposiedagarna.

Är det någon programpunkt som du är extra nyfiken på?

- Det är nog främst hur blandningen av föreläsningar kommer att hänga samman. Vi har ju så många infallsvinklar både från verksamheter på fältet – som samisk scenkonst, besök med unga på begravningsplatser och Fryshusets interreligiösa arbete – och en mängd forskare med sina väldigt olika bidrag. 

- Att få med populärkulturen har varit viktigt förstås, det kommer att synas både på torsdag och på fredag med föredrag om folktro och ockultism.

Hur är intresset för de här frågorna skulle du säga? Hos er på universitetet och i samhället i stort? Har det förändrats över tid?

- På Stockholms universitet har vi lärarutbildning för dem som ska undervisa i religionskunskap i skolan, och från den lärarutbildningsinstitutionen kommer flera föreläsare. 

- Men frågan är bredare än en skolfråga. Vardagslivet är i hög grad infärgat av religion och traditioner. Med över 300 anmälda till en eller båda dagarna så är vi så glada att det verkar ha nått ut till både allmänhet, kulturfältet och olika samfund som också finns representerade på deltagarlistan!