Internationella ombud bör bli kvar

Jag satte också morgonkaffet i halsen den där torsdagsmorgonen i augusti när jag läste intervjun med mig i Kyrkans Tidnings bilaga för Världens fest. Det jag sagt framstod i texten som fullständigt obegripligt.

När jag nu får formulera mig själv vill jag vara så tydlig jag kan med vad jag menar. Låt mig först slå fast att ombuden är lika viktiga som någonsin, av precis de skäl som du, Helene, anger – för att tanken om den världsvida kyrkan ska bli mycket mer än en vacker tanke. Jag tycker därför absolut inte att ombuden ska avskaffas!

Eftersom frivilligengagemanget är helt avgörande måste vi hela tiden fundera över hur det kan utvecklas och förbättras för att bli ännu ”större, tuffare och starkare”. Inte för att det är dåligt, tvärtom! Tänk bara på den enorma mobilisering som sker år efter år i julinsamlingen och fasteauktionen, tack vara många trogna frivilligas arbete och engagemang.
Men håll med om att det också finns mycket som kan bli bättre. Jag har träffat människor, ofta unga, som velat engagera sig i Lutherhjälpen men fått beskedet från församling och stift att ombudsplatserna redan är tillsatta. Potten är fylld, ”men du får gärna skänka en slant eller bli regelbunden givare”. Och samtidigt har jag träffat många ombud som vittnat om hur ensamma de känt sig i sin församling.

Jag vet att det ser väldigt olika ut i landet. Men visst borde vi göra allt för att ge alla dem som vill en möjlighet att engagera sig, och känna sig behövda. Min övertygelse är att ett förankrat och utvecklat internationellt arbete bygger på ett fortsatt, fördjupat engagemang, både bland frivilliga och ombud runtom i kyrkan.
Lutherhjälpens direktor varken kan eller ska besluta om ombudens vara eller inte vara. Det är därför som översynen av strukturerna för ett fördjupat engagemang sker i nära samråd mellan oss på kansliet i Uppsala, ombud och stiftsledningar. Det vore fel av mig att föregripa slutresultatet av den processen men det skulle inte förvåna om det i framtiden ser lite olika ut i olika stift eftersom förutsättningar och behov är så olika.

Vi på nationell nivå vill i alla fall ta vår del av ansvaret för att utveckla den internationella verksamheten så att frivilligrörelsen blir en erkänd och självklar del av Svenska kyrkans arbete och identitet. Det har ombudsrörelsen allt att vinna på. Engagemang är en del av kyrkans liv och arbete i församlingar, i stift och på nationell nivå. Och kommer så att förbli.

Christer Åkesson
Lutherhjälpens direktor