Risken stor för demokratisk obalans

Ett år kvar till valet ger oss även tid att reflektera över vad som fungerade vid förra valet och vad som behöver ses över liksom vad som har fungerat bra eller mindre bra i kyrkofullmäktige, kyrkoråd, nämnder, arbetsutskott, under mandatperioden. Jag vill peka på frågeställningar som hör samman med präster som låter sig väljas till förtroendeuppdrag på församlingsnivå i en församling där man bor men inte är anställd. Kyrkoordningen har en spärr för anställda som omöjliggör att väljas till kyrkorådet i den församling som man är anställd i.
vill vara en demokratiskt uppbyggd organisation där såväl lekfolk som ämbetet är representerat. Gällande ordning innebär att präster har rätt och för balansens skull kan och bör kandidera till stifts- och riksnivå, liksom till kyrkofullmäktige, nämnder, till exempel kyrkogårdsnämnd, fastighetsnämnd, diakoninämnd, och arbetsgrupper där prästens speciella kompetens eller intresse kan tas till vara. När det gäller församlingskyrkoråd uppkommer en rad frågor där vi bör ta till vara den erfarenhet som finns. Under den innevarande mandatperioden är ett antal präster ledamöter i sina hemförsamlingars kyrkoråd, samtidigt som de arbetar i en annan församling. Några av dessa präster innehar presidieposter, oftast vice ordförande. Hur har detta fungerat? Är det lämpligt att vara förtroendevald i en församling och arbeta i en annan församling?
är kyrkoherden självskriven och fullvärdig ordinarie ledamot. Kyrkoherdens uppgift och ansvar delas med övriga ledamöter med ett viktigt tillägg att vara teologiskt sakkunnig. Kyrkoherden har att utifrån sin teologiska kompetens och sitt vigningslöfte att inför varje beslut överväga vad beslutet får för betydelse för kyrkans grundläggande uppgifter: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva dia­koni och mission. Att kyrkoherden är fullvärdig medlem av kyrkorådet är ett utslag av den dubbla ansvarslinjen, ämbete och demokratiskt valda i samspel. När en präst, som dagligdags arbetar i en annan församling, låter sig väljas till kyrkoråd där han/hon bor blir risken uppenbar för intressekonflikter. Var har den prästen sin lojalitet, med hemförsamlingen eller tjänstgöringsförsamlingen? Var firar man gudstjänst på högtidsdagar som advent, jul, påsk?
och den präst som är invald i ett kyrkoråd gör olika pastorala bedömningar är det rimligt att anta att åtminstone de förtroendevalda från samma nomineringsgrupp, som prästen, åsidosätter den lokala kyrkoherdens bedömning. Risken finns även att en förtroendevald präst får rollen som ”skuggkyrkoherde”, främst för förtroendevalda då de i allmänhet för samtal inom sin egen grupp, men även för församlingens anställda som kan gå förbi församlingens kyrkoherde och vända sig direkt till prästen i kyrkorådet. Att som präst låta sig väljas till ett församlingskyrkoråd riskerar att äventyra den demokratiska balansen och samspelet mellan kyrkoherde och förtroendevalda.