Debatt
Sätt Kristus och tron i centrum om gudstjänsten ska överleva
Svenska kyrkan måste fokusera på kyrkolivets centrum, gudstjänsten. Det skriver statsvetare Magnus Hagevi, som gjort en stor undersökning om människors religiositet.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Kyrkolivets centrum, hela församlingens gåva och uppgift. Bland annat så beskriver kyrkoordningen Svenska kyrkans gudstjänster. Där står det också att läsa att alla i församlingen är kallade att delta i gudstjänsten och att gudstjänsten gestaltas tillsammans med prästen, kyrkomusikerna, kyrkovärdarna samt den gudstjänstfirande församlingen. Problemet är att Svenska kyrkan tycks gå mot en tid då det knappt finns någon gudstjänstfirande församling kvar, bara präst, kyrkomusiker och kyrkovärdar.
Politisk opinion och religiositet i Västra Götaland har jag analyserat såväl individers religiositet som dess relation till politik. Bokens resultat bygger på SOM-institutets frågeundersökningar av urval på över 3 500 personer som är representativa för befolkningen i Västra Götaland mellan 15 och 85 år. Där har jag bland annat studerat hur vanligt det är att människor uppger att de ”besökt gudstjänst eller religiöst möte”. Mina studier visar inte på någon nämnvärd skillnad mellan Västra Götaland och hela Sverige. Andelen svenskar som besöker religiösa möten minskar stadigt, så även i Västra Götaland. Men minskningen rör inte främst de regelbundna religiösa mötesbesökarna, det vill säga de som besöker religiösa möten en gång i månaden eller mer. Den grupp som minskar mest är de som mera sällan besöker religiösa möten, medan de som aldrig besöker religiösa möten ökar stadigt.
anordnas av flera kristna samfund och religioner. Förändringen av antalet religiösa mötesbesökare skiftar mellan dessa. Det betyder att sammansättningen av de regelbundna religiösa mötesbesökarna i dag är annorlunda än för några år sedan. Genom att studera skillnaderna mellan olika generationer är det möjligt att få en indikator på hur de som besöker religiösa möten har förändrats. Tanken är att äldre generationer visar mer hur det var förr i tiden, medan yngre generationer visar mer i vilken riktning förändringen rör sig. Därför har jag delat in svarspersonerna från undersökningen i Västra Götaland i tre generationer: förkrigsgenerationen (födda 1940 eller tidigare), raketgenerationen (födda mellan 1941 –1960) och generation X och M (födda 1961 eller senare).
hur de regelbundna religiösa mötesbesökarna (det vill säga de som besöker religiöst möte minst en gång i månaden) fördelar sig på olika samfund och religioner i de olika generationerna. Av regelbundna religiösa mötesbesökarna i förkrigsgenerationen är det 71 procent som går till Svenska kyrkan. Bland de regelbundna religiösa mötesbesökarna i denna generation är det 19 procent som besöker en frikyrka, 5 procent besöker Katolska kyrkan och 1 procent någon ortodox kyrka. I denna generation finns mycket få muslimer som besöker religiösa möten.
religiösa mötesbesökarna i raketgenerationen minskar de som besöker Svenska kyrkans gudstjänster till 46 procent. I denna generation är andra kristna samfund jämnstora med Svenska kyrkan. Bland de regelbundna religiösa mötesbesökarna är nu ett par procent muslimer.I generation X och M finns majoriteten av de regelbundna kristna kyrkobesökarna utanför Svenska kyrkan. Endast 29 procent av de regelbundna religiösa mötesbesökarna vänder sig till Svenska kyrkan. Frikyrkorna tar emot 23 procent, Katolska kyrkan 9 procent och de ortodoxa kyrkorna 10 procent av de regelbundna religiösa mötesbesökarna. Det finns även 7 procent muslimer som besöker religiösa möten regelbundet i generation X och M.
Svenska kyrkan göra? Svenska kyrkan kan försöka vända trenden och få fler i församlingarna att fira gudstjänst. En väg är att formulera trendiga och allmängiltiga budskap och på alla möjliga sätt försöka tillfredsställa dem som inte går i kyrkan. En alternativ väg är att klart definiera Kristus som kyrkans centrum, poängtera personligt ställningstagande och kristen gemenskap där var och en rör sig mot kyrkans centrum. Utifrån religionsvetenskaplig forskning är det det sistnämnda alternativet som ger en mer levande gudstjänsfirande församling.
att Svenska kyrkan ska låta den gudstjänstfirande församlingen försvinna. I så fall är det bara att skriva om kyrkoordningen och stryka meningar som att tron får näring i gudstjänsten och att de som firar gudstjänst sänds ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar.