Ska skattebetalarna betala Svenska kyrkan för att den vårdar sin egendom?

Evert Wallström

När det tar emot, ska ledningen vara synlig, tydlig och kraftfull. Det skapar förtroende, skriver debattören. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Tänk om man med god medlemsvård kunde vända utvecklingen och öka antalet medlemmar med 5 procent! Då skulle man ha sina 700 miljoner med råge.

Ärkebiskop Martin Modéus säger i en intervju i tidningen Hopp, att kyrkan behöver mer statliga pengar för att säkra kyrkobyggnader mot förfall. Bakgrunden är, att när Svenska kyrkan år 2000 upphörde att vara statskyrka, åtog sig staten att ersätta kyrkan för vård och underhåll av kyrkobyggnader med omgivningar. Sedan 2009 har ersättningen varit oförändrad 460 miljoner kr per år. I dagens penningvärde borde det beloppet, enligt kyrkans beräkning, vara 700 miljoner. Det är alltså det belopp man anser, att staten nu bör bidra med.

Oavsett eventuella synpunkter på beloppets storlek kan man fråga sig, om det är skattebetalarna som ska stå för detta. Har andra finansieringsalternativ prövats? Hur är det med medlemsavgifterna till kyrkan? Medlemsutvecklingen är negativ. De senaste 25 åren har två miljoner medlemmar lämnat Svenska kyrkan. Varje medlem betalar i genomsnitt 3000 kr per år. Två miljoner förlorade medlemmar innebär alltså ett årligt intäktsbortfall på 6 miljarder kr!

Att förlora närmare 30 procent av sina medlemmar är rimligen ett problem för en medlemsbaserad organisation. Många skulle kalla det krisartat. Det är möjligt, att man internt ser det så. Ur ett medlemsperspektiv får jag känslan, att ingen bryr sig. Om kyrkan vill behålla sina medlemmar, måste man säga det entydigt och berätta, vad man tänker göra för att lyckas med det. Jag är medlem sedan 84 år och har under ett aktivt yrkesliv betalat mer för detta än för något annat medlemskap.

ag har inga planer på att lämna. MEN jag önskar, att kyrkans ledning låter oss medlemmar veta, hur man ser på den drastiska nedgången och berättar, om man planerar göra något åt det och i så fall vad. När det tar emot, ska ledningen vara synlig, tydlig och kraftfull. Det skapar förtroende.

Tänk om man med god medlemsvård kunde vända utvecklingen och öka antalet medlemmar med 5 procent! 

Då skulle man ha sina 700 miljoner med råge och kunna befria skattebetalarna från bördan att ersätta Svenska kyrkan för att den sköter sin egendom!

Evert Wallström

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

2 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Mona
Håller med! Kyrkan borde verkligen inte göra sig beroende av statliga medel. Framförallt när Svenska kyrkan sitter på enorma tillgångar. Svk måste lära sig att ta tillvara på sina pengar. Att lägga 45 miljoner för att ta fram en gemensam grafisk design skvallrar om hur inkompetenta ledningen är.
När staten och länsantikvarierna kräver att kyrkan håller kyrkorna igång, borde staten också betala vad det kostar. Vi får inte sätta solfångare på taken för att få bättre energi. Vi får inte bygga fler parkeringsplatser för då måste muren rivas. Vi får inte avdela en liten plats längst bak i kyrkan, så vi kan flytta in kyrkkaffet, för då ser inte kyrkan ut som för hundra år sedan. Vi måste alltså ha kvar församlingshemmet (ett av kanske åtta i församlingen) istället för att sälja. Det kostar underhåll och uppvärmning Vi måste ha ett begravningskapell utan kors, utifall muslimer och ateister vill, Varför ska kyrkan (och bara Svenska kyrkan) betala för allt detta? Varje gång vi får ett nej från myndigheterna, måste vi få betalt för våra kostnader