Tala om de etiska aspekterna kring AI

REPLIK

Att det går att finna användningsområden för ny teknik betvivlar jag inte, men jag anser att diskussionen kring AI siktar och hamnar utanför det som vi egentligen borde tala om: de etiska aspekterna. Går det att säga hur mycket nytta ett verktyg måste bringa, för att ursäkta eventuella negativa konsekvenser?

FN har konstaterat att en ny era av global vattenbrist är här. Konflikter kopplade till vattenbrist har ökat sedan 2010 och brist på vatten hotar bland annat jordbruket och därmed den globala matförsörjningen. Mot denna bakgrund är det rimligt att lyfta att ett medelstort datacenter förbrukar omkring 400 miljoner liter vatten årligen enligt en artikel från Enviromental and Energy Study Institute. Samma artikel säger att det för varje användare som promptar ett 100-tal ord förbrukas cirka 1 flaska vatten (519 milliliter).

Vatten används till att kyla ner de stora anläggningarna som på grund av den värme som elektroniken alstrar annars riskerar att utgöra brandfara och skada på den tekniska hårdvaran. Anläggningarna behöver dessutom oerhörda mängder elektricitet vilket naturligt lett till förhöjda elkostnader för elkunder i största allmänhet. Kanske inte lika självklart är de konsekvenser den ökade efterfrågan har på elproduktionen. 

En artikel från Massachusetts Institute of Technology (MIT), publicerad i januari 2025, berättar att man använder dieseldrivna generatorer för att hantera den ojämna belastning som AI orsakar elnätet och denna användning av fossila bränslen leder naturligtvis till utsläpp av växthusgaser. Jämfört med en vanlig webbsökning har forskare uppskattat att en förfrågan till Chat-gpt konsumerar ungefär fem gånger så mycket elektricitet.

Vi måste komma ihåg att AI inte är en magisk manick hämtad från science fiction utan snarare en slags miniräknare för språk som genom inlärda mönster, algoritmer, statistik och en gnutta oförutsägbarhet kan generera fram ”nytt” innehåll genom att använda sig av tillgänglig data – data som bland annat hämtats från hemsidor, privatpersoners sociala medier och piratkopiering med mera. I bland annat Kenya och Indien har de stora tech-giganterna (Meta, Google, Openai, Microsoft och Amazon) funnit den arbetskraft som till priset av låg lön, dåliga arbetsvillkor och med risk för traumatisering instrueras att träna AI-språkmodellerna.

En artikel i The Guardian den 5 feb 2026 beskriver hur kvinnor från den indiska landsbygden i sitt arbete modererar våldsamt och pornografiskt innehåll i syfte att lära AI-modellerna att identifiera och urskilja övergrepp och våld – en kompetens som förutsätter att en människa manuellt talar om för modellen vad som är vad, och hur den ska agera. AI är nämligen endast så bra som den tränats att vara, för användarnas skull. Jag är beredd att hålla med om att AI kanske inte är av satan, men att uppmana till att använda det frimodigt tycker jag är att helt bortse från de konsekvenser våra val har på andra människor.

Sofie Yngvér,

lärare, student och miljöpolitiskt intresserad