Ulla Gudmundson blandar ihop rättigheter och skyldigheter

Replik. I omskärelsefrågan står barnets rätt till kroppslig integritet och religionsfrihet mot föräldrarnas rätt att använda barnets kropp för en fysisk identitetsmarkör för sin religion och/ eller tradition. Det skriver Christer Sturmark, som reagerat på Ulla Gudmundsons krönika i Kyrkans Tidning förra veckan.

 

Jag läste med uppskattning Ulla Gudmundsons kolumn om den pågående omskärelsedebatten, även om hon kommer till en annan slutsats än jag själv.

Hon påtalar den obehagliga tonen som varit i omskärelsedebatten. Man bör dock notera att den varit enkelsidig. Vi som tagit vår utgångspunkt i barnets rätt till kroppslig identitet har aldrig anklagat våra meningsmotståndare för dolda agendor eller tillskrivit dem nedsättande invektiv. Den råheten har varit helt enkelriktad. När jag hävdar detta avser jag givetvis de faktiska debattartiklar och mediaframträdanden som offentliga företrädare för båda sidor i debatten levererat.

Nätkommentarer, Facebookkommentarer och privata bloggare har tyvärr alltför ofta en obehaglig och rå karaktär, alldeles oavsett vilken sida i sakfrågan de representerar eller vilket ämne som avhandlas. Detta är den mörka sidan av nätets agora.

Men det var befriande att läsa Gudmundsons formulering: ”Extrema rörelser ska inte sätta gränser för vad som får sägas. Det ska däremot takt, respekt, anständighet, med ett vackert italienskt ord civiltà, göra.”

Dock noterar jag ett missförstånd om omskärelsefrågans rättighetskonflikt i Gudmundsons artikel. Hon skriver ”Barn har rätt till fysisk integritet […]Barn har också rätt till sin historia och tradition. […]I omskärelsefrågan står, som i en klassisk tragedi, rätt mot rätt, frihet mot frihet.”

Det är riktigt att det är två rättigheter som står emot varandra, men de är inte de rättigheter Gudmunson antar i sin kolumn.

Ingen har ifrågasatt barnens rätt till sin historia och tradition. Därför har vi heller aldrig ifrågasatt omskärelse på samtyckande individer. Däremot menar vi att barn inte har en skyldighet till sin historia och tradition. De har en rättighet men inte en skyldighet.

Det är viktigt att inte sammanblanda rättigheter och skyldigheter, som är två olika juridiska principer

De rättigheter som står emot varandra i detta fall är barnets rätt till kroppslig integritet och religionsfrihet å ena sidan, och föräldrarnas rätt att använda barnets kropp för en fysisk identitetsmarkör för sin religion och/eller tradition.

I denna rättighetskonflikt har jag och mina meddebattörer valt barnets sida.

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
33

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Uppsala stift
Göteborgs stift
Karlstads stift
Skara stift
Lunds stift
Lunds stift
Uppsala stift
Uppsala stift