Oenig men knappast på väg att splittras

Själva beslutet var odramatiskt. En lång och invecklad propositionsordning, sedan rösträkning och votering. Bara den närmast andäktiga tystnaden bland åhörarna uppe på läktarna innan röstsiffrorna kom upp på tavlan avslöjade att beslutet var historiskt.Men lugnet och frånvaron av dramatik i torsdags är illusorisk. Vägen fram till beslutet var desto längre, även om det gick fort på slutet. Och det som nu ligger framför kyrkan är om möjligt ännu svårare.
rymmer motstridiga åsikter i frågan är uppen­bart. Varken ett ja eller ett nej hade förändrat den saken. Nu blev det ett förväntat ja. Och de som arbetat och längtat efter detta beslut måste få glädjas. Många känner stolthet över att deras kyrka vågat gå före. På samma sätt måste sorgen bejakas hos de som ville annorlunda. Och förvisso finns en god portion ilska på sina håll också. I den här frågan går åsikterna isär, det får Svenska kyrkan leva med ett bra tag framöver. Den stora utmaningen för Svenska kyrkan, på alla nivåer, är att hantera den här spänningen. En oenighet som kanske blir tydligast i biskopskollegiet. Därmed inte sagt att den är djupast och oförsonligast där. Tvärt­om. Men synligast.
tycker att beslutet drivits igenom för fort och för slarvigt.I en särskild synpunkt hävdar de att beslutet inte är förankrat och inte har fått en ”betryggande begrundning i vår kyrkas tro, bekännelse och lära. Därför äventyras kyrkans enhet”, menar bland annat Hans-Erik Nordin, Esbjörn Hagberg och Sven Thidevall. Vassare kritik än så är svårt att tänka sig från en grupp biskopar. Men Svenska kyrkan är inte en kyrka som håller på att falla samman eller glida isär. Det vi ser är djupt skilda övertygelser, men klyftan är inte värre än att åsikterna ryms under samma tak. Om bara viljan finns. Men det förutsätter att man kan hantera dem, precis som i en familj med starka personligheter och viljor. Alternativen



Ärkebiskop Anders Wejryd

Biskop Sven Thidevall


Den riktigt stora





Dag Tuvelius