Branschexperten: Kompostering av kroppar kan komma till Sverige

Katrina Spade hoppas att mnetoden ska sprida sig till fler delstater - och i världen. Hon håller i kvarlevor efter en ko som genomgått processen. Till höger en skiss över hur en Recompose-anläggning kan se ut. Foto: Elaine Thompson/AP/TT, Pressbild/AP

Försöken med att hitta nya mer miljövänliga begravningsmetoder har hittills haft begränsade framgångar.

Nu har den amerikanska delstaten Washington gett grönt ljus till kompostering av kroppar – och verksamheten drar igång när lagen träder i kraft i maj.

”Logiskt och vackert”, säger Katrina Spade, vd och grundare av Seattleföretaget Recompose, som ligger bakom tekniken, i en intervju med BBC.

Metoden innebär att kroppen placeras i speciella behållare tillsammans med träflis, blålusern (alfalfa) och halm. Efter 30 dagars långsam rotation har kroppen blivit till mull – som den anhöriga kan ta med sig hem och använda för exempelvis plantering.

Företagen hävdar att detta minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären med 1,4 ton jämfört med en kremering. Metoden innebär också miljöbesparingar när det gäller jordfästelser om man också räknar in transporter och utsläppen i samband med produktionen av kistor, hävdar företaget.

Men beslutet att tillåta Recompose-metoden i Washington mötte protester från bland annat katolska kyrkan. Direktorn vid delstatens katolska konferens, Joseph Sprague, påpekar att kyrkan anser det vara fel att använda jorden efter en förmultnad kropp som vanlig kompost.

”Katolska kyrkan tror inte att hanteringen av mänskliga kvarlevor på detta sättet visar tillräcklig respekt för den avlidnas kropp”, skrev han i fjol.

Ulf Lernéus. Pressbild.

Ulf Lernéus är förbundsdirektör på Sveriges auktoriserade begravningsbyråer. Han känner till metoden och tror att den på sikt kan komma till Sverige.

– Det blir inte nästa år eller om två år. Men om tekniken påvisas fungera och den är etiskt riktig så tror jag att det kan bli ett alternativ också i Sverige i framtiden, säger han.

– Kremation har funnits sedan 1887 så det kunde väl vara trevligt med ytterligare ett alternativ i Sverige.

Hur ser du på de etiska aspekterna när det gäller den här metoden?

– Jag tror att vi svenskar har vant oss vid att kroppen är skyddad i kistan. Så det handlar mer om hur vana vi är att se döda människor under begängelsen, som det blir med den här metoden, än de etiska aspekterna. Om 20 år kanske det är mera vanligt?

Han menar också att människor i sorg i första hand inte tänker på miljöaspekter. Därför tycker han att branschen bör ligga i framkant med ny teknik.

– Det är bra om branschen visar och erbjuder det som faktiskt finns i dag, och inte bara sitta vänta på kundens önskemål. Det är en så speciell situation, säger han.

– Vem vet, i framtiden kan rekompostering vara tilltalande för många?

Däremot menar han att miljöargumenten inte är överhängande för svensk del.

–Under de senaste 20–30 åren har det satsats enormt mycket pengar på att göra krematorierna än mer miljövänliga. I dag är utsläppen väldigt rena, säger han.

Washington-guvenören Jay Inslee undertecknar lagen som gör Recompose-metoden tillåten. Till vänster, Katrina Spade. Foto: Ted S. Warren/SP/TT

Det som fortfarande är ett problem ur klimathänseende är driften, menar han: Hur eldas ugnarna och vad eldar man med? Är det olja, el eller gas?

– Miljön kommer ju allt närmare för var dag som går. Och det är viktigt fast vi tycker att både kremationer och jordbegravning i sin nuvarande form är inte miljöovänligt. Men ytterligare teknik är bra och behövs, säger Lernéus.

Han berättar om ytterligare en teknik som redan är i drift på olika håll i världen: vattenbegängelse, eller resomation som det också kallas. Det finns i dag sådana anläggningar i bland annat Nya Zeeland, Storbritannien och Australien.  

Metoden innebär att kroppen spolas med vatten försett med alkaliska joner som sänker PH-värdet från 7 till 3. Kvar blir ungefär lika mycket aska som efter eldbegängelse.

Men någon större miljövinst har inte metoden.

– Det är ett problem med hur allt vatten som går åt ska hanteras, säger han.

Det finns också olika typer av dräkter på marknaden som ska göra jordbegravningen mer miljövänlig.

Skådespelaren Luke Perry, känd från 1990-talsserien Beverly Hills 90210, begravdes exempelvis i en dräkt som delvis var gjord av svamp, en så kallad ”mushroom suit”. Tillverkaren hävdar att den förbättrar komposteringen och minskar giftutsläppen i marken.