Foto: Erica Dahlgren och Jurek Holzer/ SVD/ TT
Den 25 mars är det våffeldagen. Dagen går även under namnen Vårfrudagen och i evangelieboken heter den jungfru Marie bebådelsedag. Dagen infaller nio månader före jul, och firas då jungfru Maria får veta att hon är havande på den här dagen.
En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.
När är våffeldagen?
Våffeldagen infaller den 25 mars varje år och den en kristen högtid.
Dagen har firats sedan 600-talet i kristna länder.
Marie bebådelsedag var en röd dag i almanackan
År 1953 avskaffades jungfru Marie bebådelsedag som en röd dag. När helgdagen avskaffades flyttades det kyrkliga firandet till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
När påsken infaller tidigt högtidlighålls Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före palmsöndagen. Det icke kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag eller vårfrudagen ligger dock kvar den 25 mars.
Varför firar vi våffeldagen?
Vårfrudagen eller våffeldagen firas som den dag då jungfru Maria fick veta av ängeln Gabriel att hon var havande med Guds son. Eftersom födelsen firas vid jul, den 25 december, firas bebådelsedagen nio månader tidigare, det vill säga den 25 mars.
Dagen kallas i den kyrkliga kalendern för Jungfru Marie bebådelsedag.
Idag görs det många varianter på våfflan. Matig, med chocklad som på bilden eller klassisk med grädde och sylt. Den ursprungliga våfflan var däremot en mer sparsmakad variant eftersom bland annat socker, grädde och sylt var lyxvaror. Foto: Janerik Henriksson/TT
Dagen har senare blivit en markör för skiftet från vinter till vår. I bondesamhället var årstidsväxlingarna av större betydelse och med denna dag firades starten på vårbruket och att det nu började bli ljusare.
Fram till mitten av 1700-talet var även vårdagjämningen alltid på vårfrudagen.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
Hur blev vårfrudagen våffeldagen?
Idag säger de flesta våffeldagen när det pratar om dagen men hur blev det så? Det sägs bero på en språklig och dialektal utveckling.
Jungfru Marie bebådelsedag, som dagen även kallas, går alltså även under namnet vårfrudagen. "Vår fru" syftar på jungfru Maria. Franskans Notre Dame betyder "vår fru". När vårfrudagen sedan skulle uttalas blev det med vissa dialekter "vafferdagen". "Vaffer" påminde om det tyska ordet vaffel (våffla) och på den vägen blev vårfrudagen till våffeldagen.
Exakt när våfflorna kom in i bilden är svårt att avgöra. Våfflor ska ha funnits i Sverige sedan 1600-talet men det var först på 1800-talet som våfflor börjar förknippas med jungfru Marie bebådelsedag 25 mars
Den ursprungliga våfflan var däremot en mer sparsmakad variant än dagens eftersom bland annat socker, grädde och sylt var lyxvaror.
Den söta våfflan vi äter idag hittar vi belägg för först någonstans kring slutet av 1800-talet.
Fakta: Våffeldagen
- Infaller alltid den 25 mars.
- Har firats sedan 600-talet.
- Är en sentida benämning på Vårfrudagen (jungfru Marie bebådelsedag).
- Infaller den 25 mars. Enligt evangelierna berättade ängeln för jungfru Maria att hon skulle föda Jesus, nio månader senare. Därför firas jungfru Marie bebådelsedag nio månader före juldagen och Jesus födelse.
- Har förr markerat vinterns slut och vårbrukets början.
Fakta: Recept på goda våfflor
Receptet ger ungefär 8 st våfflor.
Du behöver:
100 g smör eller margarin
4 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
2 ägg
5 dl mjölk
Gör såhär:
Smält smöret på svag värme. Låt det svalna.
Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke.
Vispa ner ägg och mjölk i mjölblandningen till en slät smet. Vispa i smöret.
Hetta upp våffeljärnet. Smörj med smör till den första laggen.
Grädda våfflorna tills de får fin färg.
Smaklig måltid!
LÄGG TILL NY KOMMENTAR