Kyrkor i Ukraina kan bli slagträn i konflikten

Ryssland attackerade under torsdagen flera städer i Ukraina. Explosioner hördes bland annat i Kiev. Foto: Efrem Lukatsky/TT/APT

Kyrkorna i Ukraina har en komplicerad och konfliktfylld historia. Rysslands invasion väcker oro för hur de två ortodoxa kyrkorna i landet kommer påverkas av kriget.

Under torsdagsmorgonen den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina. Caroline Hill är doktorand vid institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Hon har bott i Ukraina under flera år och har vänner och studenter som hon är handledare för i Ukraina.

– Reaktionerna jag har sett hittills från mina kontakter både i Ukraina och Ryssland kan bara beskrivas som chock och rädsla. 

Ryssland invasion av Ukraina riskerar förstärka konflikterna mellan de ortodoxa kyrkorna, menar Caroline Hill som forskar om ortodoxa och evangelikala kyrkor och religionens plats i medierna. Foto: Privat

–  Bland präster som jag haft kontakt med i Ukraina, i utbrytarrepublikerna och i Ryssland, har det varit massvis av "flash-mob"-liknande inlägg av böner på sociala medier.

En självständig ukrainsk kyrka

Den religiösa kartan i Ukraina är komplicerad. Efter Sovjetunionens fall splittrades den ortodoxa kristenheten i landet. Länge fanns, utöver den ortodoxa kyrkan i Ukraina underställd Moskvapatriarkatet (UOKMP), en självständig ukrainsk kyrka underställd Kievpatriarkatet som inte erkändes av andra ortodoxa kyrkor.

Men 2018 tillkännagav patriarken Bartolomeus, den östortodoxa kyrkans överhuvud i Istanbul, att den ukrainsk-ortodoxa kristendomen skulle erkännas som en självständig ortodox kyrka och sedan dess har det i huvudsak funnits två ortodoxa kyrkor i Ukraina. Den självständiga ortodoxa kyrkan i Ukraina (OUK) underställd Konstantinopelpatriarkatet utgörs främst av medlemmar från tidigare Kievpatriarkatet och den tidigare självständiga Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan. En del medlemmar från Moskvapatriarkatet anslöt sig också.

Ukrainas ortodoxa kyrkas ledare metropoliten Epifanius, till vänster, med den ekumeniska patriarken Bartolomeus I av Konstantinopel, till höger, i S:ta Sofiakatedralen i Kiev, i samband med 30-årsfirandet av Ukrainas självständighet, i augusti 2021. Foto: Efrem Lukatsky/TT

Det är inte helt enkelt att avgöra hur stora de olika kyrkorna är, berättar Caroline Hill.

–  Det är svårt med statistiken. Ibland när man gör undersökningar säger man att den nya kyrkan har fler medlemmar men vi vet också att antalet kyrkobyggnader är fler inom den ortodoxa kyrkan underställd Moskvapatriarkatet, säger hon och tillägger att det under den senaste tiden inte gått att genomföra undersökningar på Krim eller i Donetsk och Luhansk.

Konflikter mellan kyrkorna 

Under 1990-talet pågick långdragna konflikter kring vilken kyrka som skulle erkännas ha rätt till olika kyrkobyggnader. I vissa fall fick människor som nyttjade en viss kyrka rösta om vilket gren som skulle få äganderätt över byggnaden medan det i andra fall ledde till fysiska konflikter mellan anhängare till antingen Moskvapatriarkatet eller dåvarande Kievpatriarkatet.

När spänningarna mellan Ukraina och Ryssland har ökat tidigare, exempelvis vid annekteringen av Krim 2014, har konflikterna blossat upp igen. Det finns exempel på kyrkor som bytt namn från den ortodoxa kyrkan i Ukraina underställd Moskvapatriarkatet till enbart den ryska ortodoxa kyrkan i Ukraina.

Men det är inte så enkelt som att UOKMP är lojal till Vladimir Putin och Rysslands politiska intressen, säger Caroline Hill.

–  För att man är präst inom den ortodoxa kyrkan underställd Moskvapatriarkatet betyder det inte att man är etniskt rysk eller talar ryska som modersmål.  Många har rumänsk eller moldavisk härkomst och bara för att man är medlem i kyrkan betyder inte det att man är intresserad av vad Ryssland gör.

Det handlar inte bara om hjärta och hjärna utan om var du fysiskt kan hålla religiösa ceremonier.

När konflikten mellan Ryssland och Ukraina eskalerar hamnar den ortodoxa kyrkan i Ukraina underställd Moskvapatriarkatet i en väldigt obekväm situation, säger Caroline Hill.

– Det finns personer inom den ukrainska nationalistiska fraktionen som säger att kyrkan i Ukraina underställd Moskvapatriarkatet är Kremls mjuka kraft som representerar Moskvas intressen. I Ryssland blir människor ibland anklagade för att vara utländska agenter från väst som försöker ändra landet och dess kultur. Det finns liknande anklagelser i Ukraina som riktas mot människor som är anslutna till Moskvapatriarkatet.

Risk att kyrkor stängs

Medlemskap i den ena eller andra kyrkan kan har ett politiskt signalvärde, men för befolkningen i Ukraina handlar deras val av medlemskap inte i huvudsak om politik. Folk går ofta till samma kyrka av vana år efter år och kan ha fortsatt göra de även om deras kyrka bytt ledarskap.

–  För många människor är detta bara ett religiöst företag och handlar inte alls om ifall Ukraina ska vara självständigt eller inte. För dessa människor är det ett väldigt spänt länge nu och de är väldigt rädda.

I grund och botten kokas de politiska konflikterna på marken ner till att för kyrkornas del handla om ägandet av själva fastigheterna.

–  Det är en väldigt existentiell fråga för kyrkorna och för prästerna. För om deras kyrka byter tillhörighet, ska de också göra det eller ska de vända sig till sitt ledarskap och be om en annan plats att jobba på?

–  Folk kan komma till kyrkan på morgonen och märka att den är stängd för dem. Det är det som kan inträffa. Det handlar inte bara om hjärta och hjärna utan om var du fysiskt kan hålla religiösa ceremonier.

Fakta: Religion i Ukraina

Under sovjettiden (1922– 1991) var regimen ateistisk och religiösa förföljdes. Efter kommunismens fall har religionen och kristna samfund fått ett uppsving. 

Av Ukrainas drygt 44 miljoner invånare är en majoritet kristna.

Nära 70 procent tillhör antingen den ortodoxa kyrkan underställd Konstantinopelpatriarkatet eller den ortodoxa kyrkan underställd Moskvapatriarkatet. 

Runt tio procent tillhör den grekisk-katolska kyrkan. Det finns också en minoritet romerska katoliker samt en del protestanter, judar och muslimer i landet.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.