Tavlan ”Paradiset” en tillgång och möjlighet

Tavlan Paradiset var en nytolkning av Lucas Cranachs (1472–1553) målning av paradiset där den kristna skapelseberättelsen gestaltas i en naturscen med samkönade par. I ett träd syns en transperson i en ormliknande klänning, hållande en orm i ett grepp.

I sin artikel redogjorde Petra Carlsson för turerna kring tavlan som gavs som gåva till S:t Pauli kyrka och placerades i kyrkorummet. Efter mycket diskussion, som både handlade om teologi och vem som har rätt att besluta om föremål i kyrkorummet, plockades tavlan ned.

Detta var för två år sedan och Petra Carlsson ville nu att tavlan skulle komma tillbaka till kyrkorummet med möjlighet till samtal och teologisk reflektion.

Diskussionerna kring tavlan handlade bland annat om ifall tavlan hade ett gnostiskt budskap, något som Joel Halldorf, kyrkohistoriker och författare, hade skrivit i tidningen Dagen.

Per Svensson var kyrkoherde i Malmö pastorat under den här perioden.

– Jag har läst Petra Carlssons artikel och jag fattar hennes huvudgrej. Men det hon tar upp, att det behöver ordnas samtal kring gnosticism och kyrka, det var ju det vi gjorde, säger Per Svensson som minns att det åtminstone hölls ett samtal.

­– Det är en fantastisk tavla, men det som var problematiskt handlade om hur den blev upphängd och att man inte såg detaljerna i den. På håll ser det ut som att transpersonen är ormen, inte att personen kniper om ormens hals. Ormen är ju symbol för det onda och då ser det ut som att det transsexuella är ont och det kan ju inte kyrkan stå för, säger Per Svensson som menar att det inte bara var Halldorfs tankar som gjorde att tavlan plockades ned.