Vad är alternativet för oss som inte vill ha vegansk eller "ekologisk" kost?

Sven Svensson och Nils Svensson lantmästare och förtroendevalda

Foto: Getty

Inget talar för att ekologiskt odlat, vegansk eller Fairtrade-märkt är bästa valen för kyrkliga arrangemang.

All mat som serveras på Kyrkdagarna i Lunds stift 2024 är vegansk. Endast kranvatten serveras. Kaffe och te är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Varför?

Är detta ytterligare något påhitt för att fördärva vår skånska matkultur och förutsättningarna för jordbrukare och livsmedelsproducenter? Större delen av dessa yrkesarbetande är för övrigt medlemmar i Svenska kyrkan.

Hur det öppna landskapet ska hållas öppet utan jordbrukare och betande djur är en fråga. Men det finns många fler.

Som det ser ut idag producerar jordbrukarna sunda råvaror till livsmedelsindustrin. Produktionen följer både nationella och europiska bestämmelser. Odlingsmarken ska till exempel undersökas regelbundet för att bestämma näringsinnehåll och behov av naturgödsel eller gödning.  Under växtsäsongen kan gödningen spridas med utrustning som läser av färgen på bladen och justerar spridningen automatiskt. Växtskyddsarbeten utförs med godkända medel.

Djurproduktionen i Sverige är mycket hårt reglerad avseende på djurens hälsa och behandling. Foderproduktionen är även den reglerad i allt från odling och transporter till lagring. De flesta uppköpare av produkterna har dessutom egna uppfödnings- och miljökontroller.

Ska Svenska kyrkan vara med att bekämpa hungersnöd i världen, då måste livsmedel produceras med modern teknik.  Det finns ingen anledning till ekologisk produktion med mycket osäkra skördar och kvalitet.

Ett exempel är när det för några år sedan odlades ekologiska sockerbetor. De angreps av skadeinsekten lilla betbaggen, som inte kunde bekämpas. 80 till 100 procent av betorna försvann.

Om vi endast odlade ekologiskt skulle det få enorma konsekvenser inte minst för livsmedelsindustrin med underentreprenör, som inte skulle kunna ha någon kontinuitet i sin verksamhet.

Även Fairtrade, som Svenska kyrkan äger tillsammans med LO, ifrågasätts allt mer. ”Märkningen kan aldrig få någon betydande effekt på världens fattigdom”, säger forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.  Allt fler kommuner väljer att lämna samarbetet.

Ett exempel här är Fairtrademärkning av bitsocker som kommer från sockerrör, ett hån mot den skånska sockerbetsodlingen.

Sockerrören odlas i länder som Brasilien och Kuba. Det kan jämföras med transporterna och hållbarheten för vitt socker som till största delen odlas i Skåne. Under 2022 odlades 29 300 hektar, det mesta i Lunds stifts verksamhetsområde. Sockerbetorna processas på Örtofta sockerbruk i närheten av Lund. Vid denna process blir det även mycket högvärdiga foderprodukter som animalieproducenterna köper

Det är alltid noga med att i alla inbjudningar ta hänsyn till dem som önskar alternativ meny. Det kan vara till muslimer, som inte äter griskött, vegetarianer och allergiker av olika slag.

Så varför kan inte vi som inte äter ”ekologiskt odlade” livsmedel eller veganskt serveras annan kost, till exempel vanlig husmanskost?

Sven Svensson, lantmästare
Nils Svensson, lantmästare
förtroendevalda Hammarlövs församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
En viktig dialog
Dialogen blir nog mera konstruktiv om vi möter varandra med sakliga argument och inte kallar varandra för ’farbröder som mest vill klaga på att allt inte är som när de var unga, på medeltiden,”. Om vi vill ha med människor på det tåg vi själva tror på behöver vi bemöta varandra med respekt och nyfikenhet. Och tålamod. Det kan ju också vara så att andra som inte har samma erfarenhet som vi själva ändå har viktiga perspektivet som vi behöver ta hänsyn till för att skapa en hållbar nutid och framtid?
En viktig dialog
Självklart är det lika illa att kalla någon för ”miljömuppar” och liknande. Vill vi drabba samman och slå varandra med nedsättande ord eller vill vi skapa förståelse för vår egen kunskap, våra erfarenheter och perspektiv? Om vi lyssnar på varandra med respekt från båda håll blir det antagligen lättare att få till en konstruktiv och hållbar utveckling som får med alla goda och viktiga perspektiv?
Yvonne
De flesta djur inom livsmedel lever i djurfabriker. Djuren kan ej få utlopp för sina naturliga beteenden. De föds upp på det sätt som ger största möjliga ”avkastning”. Djur har känslor precis som vi. De känner sorg och smärta. Många arbetare på slakterier lider av posttraumatisk stress pga den onaturliga uppgiften att döda djur på löpande band. Så kära kyrkobesökare känn efter i ditt hjärta: Vill du vare en del av det lidande som djur och slaktare utsätts för bara för att för en kort stund få ”njuta” av din köttbit ? Eller säger ditt hjärta att det är bättre att äta en växtbaserad måltid vid ditt kyrkobesök en kost som är bättre för såväl hälsan som klimatet enligt forskningen.
Livet
Fast frågan är ju då: Hur behandlar vi växterna? Hur mycket lider de under sin livstid och när vi skördar dem? Allt liv är ju liv. Det är ofrånkomligt att växter eller djur måste dö för att vi ska få i oss föda (om vi inte äter fallfrukt eller syntetiskt framställd föda). Just den frågan löses inte av att vi slutar äta djur. Däremot behöver vi VERKLIGEN se över djurhållning och slaktmetoder. Det kan också finnas andra goda argument, som hur vi brukar jordens resurser, t.ex., att det behöver ske på ett mer hållbart sätt än idag. När man skriver att växter lever kan man bli utskrattad och hånad osv. Men det är faktiskt sant. Förr i tiden tänkte man sig att barn inte kände smärta på samma sätt som vuxna. Eller att kvinnor eller människor med mörk hud var lägre stående och mindre vetande än den vite mannen. Det var en sanning då, men så tror vi inte idag. Det var heller inte så länge sedan vi började inse att djuren lider precis som vi. En dag, om hundra eller några hundra år kanske vi kommer att ha som allmän vetskap och sanning att även växter kan både känna och lida. Hursomhelst är det viktigt hur vi behandlar djuren (och växterna), och det finns mycket som behöver förbättras där.
Yvonne
Växter saknar centralt nervsystem och kan därför inte känna smärta.
Livet
"De senaste årens forskning har avslöjat nya sidor av växter som inte många känner till. De kan röra sig, känna, lukta och till och med mata sina ungar." (svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner) "I dag är forskare relativt säkra på att växter inte kan känna smärta eftersom de saknar centralt nervsystem. Växter reagerar dock på ljus, ljud, lukt och beröring. De kan också kommunicera med andra växter – till exempel genom att frigöra kemiska varningsämnen när de attackeras av växtätare." (illvet.se/naturen/vaxter/kan-vaxter-kanna-smarta) Även om de inte har något centralt nervsystem kanske de ändå känner obehag/rädsla/smärta av något slag? Antagligen är det bara vi människor som inte VILL att de ska kunna känna smärta, eftersom det blir lättare att behandla dem som ett objekt om de inte känner detta. Skulle vara intressant att kunna kika 150 år framåt i tiden och höra vilka sanningar som gäller då. Men det ena utesluter inte det andra. Det är verkligen viktigt hur vi behandlar både djuren och växterna, och hela jordklotet. Och människorna. Vi behöver inte ställa dem mot varandra, utan försöka hitta så etiskt bra förhållningssätt till alla, som vi klarar av.
Helga
Det är fantastiskt att kyrkan serverar vegetarisk och vegansk kost och föregår med gott exempel!
Micha
"Vi behöver inte ställa dem mot varandra, utan försöka hitta så etiskt bra förhållningssätt till alla, som vi klarar av" skriver Livet, Ändå gör du själv det. För troligen utan att känna till detta, så om du står upp för växters rättigheter med samma ihärdighet som djurens rättigheter så måste du förstå att djurindustrin förbrukar många miljarder ton fler växter än om dessa inte gick omvägen via djurs kroppar. Alltså, du räddar många fler växter om du slutar äta djur kropparna. Dvs en win win för alla inblandade. Därför ät fler växter och färre djur så kommer fler växter besparas.
Livet
Vi behöver inte ställa dem mot varandra, utan försöka hitta så etiskt bra förhållningssätt till alla, SOM VI KLARAR AV Med det menar jag att det är svårt att vara människa. Vi behöver hjälpas åt för att skapa strukturer som gör att vi kan vara så etiska som möjligt. Att vi skulle skona fler växter om vi slutade äta kött vet jag inte riktigt. En växt eller ett djur som aldrig får blir till har ju inget liv? Men det är hursomhelst svåra avvägningar. En del säger att människan inte behöver kött, andra säger att det är tack vare att vi ätit kött som vi utvecklats. Jag vet inte. Vi kan bara göra så gott vi kan där vi befinner oss. En fd vegan skrev så här i KT 9/12 -22 "Jag tycker det är jättebra att uppmärksamma människor på hur industriell djuruppfödning ser ut idag och hur ovärdigt det är. Men tyvärr fick jag i somras inse att mina hälsoproblem förmodligen åtminstone delvis varit orsakade av min veganism (12 år,och JA jag var de 6 år sista åren den mycket näringsmedvetna pålästa sorten).Nu efter bara 5 mån av animalier känns det som livet i mig håller på att återvända efter frusenhet, utmattning, koncentrationsproblem, och andra "mystiska" krämpor." Inget är svartvitt. Viktiga frågor
Micha
Man behöver inte gissa så himla mycket idag. Det finns fakta, dvs studier som belyser domesticerade djurs påverkan på klimat, miljö, vår hälsa och djurens liv. Det effektivaste sättet att minska matens klimatpåverkan är därför att äta mycket mer vegetarisk och vegansk mat. En stor del av den spannmål som odlas, både svensk och importerad, blir till djurfoder. Det är ett enormt resursslöseri. I dagens oekologiska jordbruk tillförs dessutom energikrävande konstgödsel som framställs med hjälp av fossil energi. Det bidrar till en betydande klimatpåverkan och är i längden inte hållbart. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/kott-klimat-och-miljo-dina-val-paverkar/ If the world adopted a plant-based diet, we would reduce global agricultural land use from 4 to 1 billion hectares https://ourworldindata.org/land-use-diets Research suggests that if everyone shifted to a plant-based diet we would reduce global land use for agriculture by 75%. Av miljöskäl borde konsumtionen av rött kött vara avsevärt lägre än 350 gram. https://www.norden.org/sv/news/mindre-kott-mer-vaxtbaserat-har-kommer-de-nordiska-narin Idag finns väldigt mycket kunskap i frågan. Några knappteyck bort.