Foto: Getty
Inget talar för att ekologiskt odlat, vegansk eller Fairtrade-märkt är bästa valen för kyrkliga arrangemang.
Läs mer
All mat som serveras på Kyrkdagarna i Lunds stift 2024 är vegansk. Endast kranvatten serveras. Kaffe och te är ekologiskt och Fairtrade-märkt. Varför?
Är detta ytterligare något påhitt för att fördärva vår skånska matkultur och förutsättningarna för jordbrukare och livsmedelsproducenter? Större delen av dessa yrkesarbetande är för övrigt medlemmar i Svenska kyrkan.
Hur det öppna landskapet ska hållas öppet utan jordbrukare och betande djur är en fråga. Men det finns många fler.
Som det ser ut idag producerar jordbrukarna sunda råvaror till livsmedelsindustrin. Produktionen följer både nationella och europiska bestämmelser. Odlingsmarken ska till exempel undersökas regelbundet för att bestämma näringsinnehåll och behov av naturgödsel eller gödning. Under växtsäsongen kan gödningen spridas med utrustning som läser av färgen på bladen och justerar spridningen automatiskt. Växtskyddsarbeten utförs med godkända medel.
Djurproduktionen i Sverige är mycket hårt reglerad avseende på djurens hälsa och behandling. Foderproduktionen är även den reglerad i allt från odling och transporter till lagring. De flesta uppköpare av produkterna har dessutom egna uppfödnings- och miljökontroller.
Ska Svenska kyrkan vara med att bekämpa hungersnöd i världen, då måste livsmedel produceras med modern teknik. Det finns ingen anledning till ekologisk produktion med mycket osäkra skördar och kvalitet.
Ett exempel är när det för några år sedan odlades ekologiska sockerbetor. De angreps av skadeinsekten lilla betbaggen, som inte kunde bekämpas. 80 till 100 procent av betorna försvann.
Om vi endast odlade ekologiskt skulle det få enorma konsekvenser inte minst för livsmedelsindustrin med underentreprenör, som inte skulle kunna ha någon kontinuitet i sin verksamhet.
Även Fairtrade, som Svenska kyrkan äger tillsammans med LO, ifrågasätts allt mer. ”Märkningen kan aldrig få någon betydande effekt på världens fattigdom”, säger forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. Allt fler kommuner väljer att lämna samarbetet.
Ett exempel här är Fairtrademärkning av bitsocker som kommer från sockerrör, ett hån mot den skånska sockerbetsodlingen.
Sockerrören odlas i länder som Brasilien och Kuba. Det kan jämföras med transporterna och hållbarheten för vitt socker som till största delen odlas i Skåne. Under 2022 odlades 29 300 hektar, det mesta i Lunds stifts verksamhetsområde. Sockerbetorna processas på Örtofta sockerbruk i närheten av Lund. Vid denna process blir det även mycket högvärdiga foderprodukter som animalieproducenterna köper
Det är alltid noga med att i alla inbjudningar ta hänsyn till dem som önskar alternativ meny. Det kan vara till muslimer, som inte äter griskött, vegetarianer och allergiker av olika slag.
Så varför kan inte vi som inte äter ”ekologiskt odlade” livsmedel eller veganskt serveras annan kost, till exempel vanlig husmanskost?
Sven Svensson, lantmästare
Nils Svensson, lantmästare
förtroendevalda Hammarlövs församling
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Svar till signaturen Grisen, 1/2
Angående mineralgödsel anser vi inte det är genvägar. Vi kan oftast med mineralgödsel
och modern markkartering och spridning efter styrfiler i GPS anläggningen i traktorn sprida den mängd näringsämne på rätt plats på fälten till rätt växt vid rätt tidpunkt när växten behöver näringsämnen. Detta minskar riskerna för urlakning.
Till viss del kan vi även sprida naturgödsel med styrfiler efter markkarteringen och
växternas behov. Vi kan dock inte bestämma mängden av de olika näringsämnen. Analys av näringsämnen i gödsel sker naturligtvis. För att minska urlakningen av näringsämne kompletteras de olika näringsämne med konstgödning.
Bekämpningsmedelsanvändningen är inte något problem. Dessutom har vi mycket
noggranna bestämmelser om användning av dessa.
Svar till signatur Grisen 2/2
Helt naturligt måste vi ha en kontinuitet i leverans av produkter till livsmedelsindustrin. Får inte exempelvis kvarnarna någon god kvalitet på vete som mals till mjöl. (proteinhalt, falltal, rymdvikt mm), skall då dessa importera vete från utlandet för bagerierna skall få mjöl att baka av? Liknande problem finns om skörden av raps, råg, sockerbetor, fodersäd uppstår om inte skörden blir liknande varje år. Skall vi då lita på import och export, hur vet vi då vilka produktionsmedel som använts? Uppköpare av spannmål, oljeväxter, s.betort, grönsaker mm har ofta kontrakt med odlare som säkerställer noggrannare bestämmelser för miljön jämfört med de lagenliga.
Svar till Peter Nilsson:
Det är naturligt att fråga gäster om alternativ rätt. I detta fall borde alternativ rätt vara en kötträtt, eller någon form av husmanskost.
Svar till Helene Öhman:
Instämmer med skrivelsen om att det varit fullt möjligt, och säkert mycket billigare att
distribuera mat i två varianter.
Svar till ”arg kyrkomedlem
Instämmer med att somliga ”miljömuppar” tror de skall uppfostra oss andra och tror sig vara bättre.
Svar till Eva Magnusson:
Instämmer med att veganmat/ vegetarisk mat kan serveras som alternativ kost.
Svar till Sten Stensson:
För att motverka vänstervridning är det viktigt med ett stort valdeltagande i kyrkovalet år 2025.
Svar till signaturen ”En viktig dialog”
Signaturen skriver ”Är kyrkan inte redan divergerad, perspektivrik och fylld av människor med olika politisk och teologisk inriktning? Mitt i splittringen/mångfalden är dialogen viktig. Att mötas och lyssna på varandra. Kunna kliva in i varandras skor och förstå varandras erfarenhet och perspektiv- från båda håll”
Enligt texten ovan skall inte en liten grupp kunna ensamt bestämma om serveringen på ett evenemang. Även denna lilla grupp skall ta hänsyn till de som inte äter vegan/ vegetarisk eller ekologiska livsmedel.
Svar till Johanna Månsson:
Om det inte är farligt att äta vegansk eller vegetariska maträtter, varför behöver de som endast äter detta ta tabletter med näringsämne och vitaminer för att må bra? Varför skall speciellt barn utsättas för detta? Hur påverkar Johanna Månsson naturen där vilda djur lever enligt mottot äta eller ätas.
Svar till Signatur ”Livet”
Håller med om det många andra goda argument för normal husmanskost.
Svar till Micha
Den åker åkermark som inte behövs för livsmedel som t.ex. vete, korn, havre, råg,
sockerbetor, ärter, grönsaker mm, skall den växa igen? Naturbilden förändras. Markerna som förfäderna röjt för att kunna försörja sina familjer skall växa igen. Mycket av det öppna landskapet används för rekreation, skall medborgarna resa utomlands för uppleva det öppna landskapet?
Det påstås i debatten att konstgödningen inte är bra. Skall vi inte ha några djur då försvinner naturgödseln också. Skall vi producera vete till bagerier behöver det bl.a. ha god och hög proteinhalt oftast över 12 %.
Detta erhålls endast med tillgång på rätt mängd kväve och andra näringsämne.
Produktion av maltkorn för ölframställning skall proteinhalten vara mellan 10 – 11 % över och under detta värde är det avdrag under 9% och över 10 % protein är det nedklassad vara till fodersäd. Dessutom behövs foderproduktionen på åkermarkerna som omväxlingsgröda. Vid förädling av livsmedel blir ofta högklassiska foderprodukter en restprodukt som djurproducenterna köper. Om det inte finns djur var skall dessa ”fodermedel” användas?
Svar till Jonas Hellö.
Undertecknad har full koll resurserna som används till produktionen.
Det låter bra med alla visioner, men verkligheten är ofta annan. Ang. kaffe hjälper det inte andra länders sockerrörsproduktion med fairtrade märkning. Endast en symbol utan betydelse. Fråga är här varför vi skall använda socker från andra sidan jordklotet, när det svenska sockret produceras i Sverige några km från Lund. Det är även förtroendefråga för de svenska lantbrukarna. Det kan även anses som ett hån mot sockerbetsproducenterna och alla som arbetar med sockerproduktion.
Sockerrören skäres till största delen med lågbetalt folk. Före skärningen av sockerrören eldas blasten upp för att ormar som finns i fälten skall fly därifrån och inte skada dem som arbetar på fälten. Under denna tid är byarna näst intill mörklagda av röken från eldningen av blasten på sockerrören. Vid skörden av stammarna till sockerrören är dessa svarta av sot, frågan är då hur hälsosamt det är att arbeta där?