Adventsretreat på nätet

Boo församling utanför Stockholm lanserar adventsretreat på nätet.

Halva priset i tre månader

eller

49 kr/mån i tre månader!Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

De har gjort kalendern

Idé: Maria Olofsdotter Bråkenhielm
Författare: Kristina Traulsen
Textbearbetning: Louise Hedberg

Berättarröster:
Kristina Traulsen, Maria Olofsdotter Bråkenhielm, Lars Olsson, Åsa Hjeltman, 
Sören Dalevi, Louise Hedberg

Församlingshus i Karlstad blir adventskalender

Församlingshuset i Karlstads domkyrkoförsamling har många fönster. Under december förvandlas de till luckor i en adventskalender.

Varje dag tänds ett av husets fönsters med en bild ur berättelsen ”Stjärnan”, som församlingsherden Kristina Traulsen skrivit för ändamålet.

– När vi har ett hus med så många stora fönster kunde vi inte låta bli att låta dem få bli luckor i en kalender. Och lysande luckor måste det vara – så de syns hela dagen, säger domkyrkokaplan Maria Olofsdotter Bråkenhielm på kyrkans hemsida.

Kristina Traulsens texter skildrar olika personer som upptäckt en ny stjärna på himlen. Avsnitten i berättelsen har lästs in och finns att lyssna på via hemsidan. En av dem som ställt upp med sin berättarröst är biskop Sören Dalevi. Texterna går också att läsa i domkyrkan, i församlingshuset och på sajten.
 

Fakta: De har gjort kalendern

Idé: Maria Olofsdotter Bråkenhielm
Författare: Kristina Traulsen
Textbearbetning: Louise Hedberg

Berättarröster:
Kristina Traulsen, Maria Olofsdotter Bråkenhielm, Lars Olsson, Åsa Hjeltman, 
Sören Dalevi, Louise Hedberg

Brita Häll

Taggar:

Advent

Kyrkans bidrag halveras - Crossroads Göteborg stänger

Två verksamheter kommer att läggas ned som en direkt följd av delningen av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Crossroads för EU-migranter försvinner redan före jul och samtalsrådgivningen för unga kommer att stängas i vår.

Halva priset i tre månader

eller

49 kr/mån i tre månader!Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Hon går på skattjakt i Storkyrkan

Historiska föremål blir nya, spännande upptäkter för arkeologen Maria Vázquez. Hon älskar sitt jobb i Storkyrkan, att leta reda på och dokumentera föremål i domkyrkoförsamlingens tre kyrkor.

Halva priset i tre månader

eller

49 kr/mån i tre månader!Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Tusentals färre åldersbedöms

Antalet medicinska åldersbedömningar har minskat kraftigt i år. Hittills i år har Rättsmedicinalverket lämnat utlåtande i cirka 1 200 ärenden, mot nästan 11 000 förra året.

Halva priset i tre månader

eller

49 kr/mån i tre månader!Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Åldersbedömningarna

De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.

 

Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna.

 

Den andra en magnetkameraundersökning av knäleden.

 

Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett rättsmedicinskt utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:

 

Att resultatet "talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".

Kyrkomötet: Så gick det för ledarsidans önskemotioner

Hur gick det för de motioner i kyrkomötet som tangerade KT:s ledarsidas motionsförslag? Inget vidare, är svaret.

Summa summarum biföll årets kyrkomöte fem motioner. Man kan konstatera att kyrkomötet – bortsett från att man möts för att anta en budget – är en rätt stor apparat för att fatta få beslut.

Hur gick det då för de motioner som tangerade några av KT:s ledarsidas motionsförslag? Inget vidare. Samtliga avslogs när kyrkomötet uteslutande gick på utskottens förslag.

* Motionen om en nationell handlingsplan för rekrytering avslogs med hänvisning till Kyrkolivsutskottet som vill invänta vårens utvärdering av utbildningsinstitutet. Man ger motionärerna rätt i att det finns stora behov kring rekrytering, men menar att ansvaret inte bör ligga på nationell nivå utan lokalt med församlingen som rekryterande miljö. 

* Motionen om gudstjänstlivets kris avslogs och här konstaterar Gudstjänstutskottet visserligen ”att frågorna är angelägna” men tycker dels att språkbruket att tala om ”kris” leder fel och dels att ansvaret inte bör ligga på nationell utan på lokal nivå.

* Motionen om att utarbeta en kommunikationsstrategi för Svenska kyrkan tyckte Samhälls- och kulturutskottet redan var besvarad genom ett uppdrag som kyrkostyrelsen redan har fått vid 2017 års kyrkomöte.

* Avseende motionerna om en vuxenkatekes och en kommunikationssatsning av typen Lilla boken om kristen tro hänvisade Samhälls- och kulturutskottet i båda fallen till det pågående nationella Programmet för lärande och undervisning.   

* Organisationsutskottet motiverade inte närmare varför motionerna om missionsbegreppet och församlingens grundläggande uppgift borde avslås. Man skrev att någon ändring av KO inte bör göras, bland annat då församlingens grundläggande uppgift i så fall inte längre skulle överensstämma med ordalydelsen i lagen om Svenska kyrkan. Att KO:s formuleringar slaviskt måste följa ordalydelsen i lagen om Svenska kyrkan väcker dock frågor om hur fri Svenska kyrkan verkligen är. Det var heller inget krav som dåvarande Centralstyrelsen bejakade inför skiljandet mellan stat och kyrka, utan man betraktade lagen om Svenska kyrkan som en ramlagstiftning (CsSkr 1999:3).

Ett stalltips är att den här frågan kommer att återkomma i framtiden. Dels att döma av de positiva reaktioner som förslaget möter – det är ett pedagogiskt och teologiskt konstruktivt sätt att tala om församlingens grundläggande uppgift. Dels att döma av energin i frågan under kyrkomötet – 34 inlägg i debatten. Dessutom öppnade biskop Eva Brunne på förlåten till läronämndens positiva värdering av dessa motioner när hon i debatten sa: ”Läronämnden konstaterar att en omformulering [av KO] skulle kräva ett omfattande arbete och det skulle vara väldigt spännande att få göra det.” Klargörande och lovande. 

Vissa avslagsmotiveringar är starkare än andra. Den generella tendensen att skjuta frågorna bort från nationell nivå nedåt mot lokala nivåer av stift och församlingar är både begriplig och teologiskt tilltalande. Kyrkan är i första hand lokal. Samtidigt finns problem som är gemensamma inom kyrkan där nationella initiativ behövs i fråga om analys, strategi och resurser.

Det är högst troligt att frågor om kyrkans rekrytering och gudstjänstliv hör till dessa. Dit hör definitivt frågan om kyrkans undervisning. Det är egentligen också en fråga som hör hemma på lokal nivå i församlingar och stift. Likafullt har man inte har sett några hinder för att lyfta den nationellt som i Programmet för lärande och undervisning. Det är lite motsägelsefullt, men glädjande och hoppfullt. Det gör också att det finns fog för att se fram emot nästa års tematiska kyrkomöte som ska fokusera på just kyrkans undervisning.

,

"Vart är vi på väg?" är frågan som kräver mod att hantera

Vart är vi på väg? På fredag kväll ljuder frågan ut över TV-Sverige och in i första klass och dressin. Det är dags för den 29:e säsongen av landets populäraste frågesport På spåret. Kanske slår Kristians Luuks fråga an en djupare sträng hos många av oss.

Vart är vi på väg? kan vara den fråga som allra bäst fångar vår tids oro och undran inför framtiden. Det gäller de stora och gemensamma problemen, såsom klyftorna i samhället som bara tycks breda ut sig, den humanitära katastrofen i krigets Jemen och det ständigt tickande klimathotet. Det gäller också personliga och existentiella frågor om skulden, ansvaret, meningen och förgängligheten.

Vart är vi på väg? Den västerländska kulturen har, enligt teologen Paul Tillich (1886-1965), utvecklats i tre historiska epoker. Varje epok kännetecknas särskilt av en fråga eller ångest. Den antika epoken – där man hade sett igenom tomheten bakom den tidens religiösa utövning – präglades av en ångest inför ödet och döden. Medeltidens vånda rörde skuld, Guds vrede och den eviga förtappelsen, och den fångas i Luthers fråga om hur man finner en nådig Gud. Den moderna tidens ångest är andlig och existentiell, och kretsar kring frågor om meningslöshet och upplevd tomhet. Tillich menar att det som främst föder en vilsenhet hos den västerländska människan är att förlusten av en djupdimension i tillvaron. Hon har mist svaret på frågan om meningen med livet och därmed också på frågorna om varifrån hon kommer och vart hon är på väg.

Diagnosen gäller inte minst vår senmoderna tid. Vi är dömda till friheten att själva skapa mening och riktning i tillvaron. Ofta leder det till ett meningssökande som inte finner sitt hem. Vart är vi på väg? Frågan blir akut när den existentiella ohälsan tilltar, som av prästen och religionspsykologen Cecilia Melder har beskrivits som en vilsenhetens epidemiologi (2011). Och frågan blir big business, vilket Fokus ekonomiredaktör Emanuel Sidea berör i en text om personlig utveckling och motivation: ”Intresset från storföretag är enormt. Knäcks koden [om meningen] kommer man att kunna motivera anställda bortom logik. Anställda vill ha något djupare än vad personaloptioner har att erbjuda; förmögenheter är så 2000-tal. I slutändan handlar [det] om att skapa djupare mening” (Fokus, 42, 2018).

Vart är vi på väg? För att hantera frågan krävs mod, menar Tillich. Mod att som människa ärligt leva mitt i frågan. Och mod att som kyrka ständigt försöka belysa och besvara frågan utifrån evangeliet. Teologin är bunden vid två poler: den eviga sanningen och nuet, in i vilket den eviga sanningen ska kommuniceras och tas emot. Det finns en relation och korrelation mellan kultur och religion. Teologins uppgift är att analysera nuet och dess existentiella frågor för att sedan visa på den kristna trons symboler och berättelser som tänkbara svar på – eller kritiska invändningar till – de frågorna.

I den yttersta tiden och inför ett nytt kyrkoår kan vi som kristna och kyrka besinna att vår kultur liknar ett slags existentiell supervariant av På spåret, där vi måste ha modet och redskapen att svara. Men det är inte de hurtfriska eller förenklade svaren som krävs. Ta istället Moses som förebild. Vart var han på väg? Han gav sig av hem, utan att någonsin ha varit där. På sin färd var han ofta vilse och kom faktiskt aldrig hela vägen hem. Ändå var hans mod och hans resa värd allt. Inte bara för honom själv.

Vart vi är på väg?

,