Synen på doktorsavhandlingar går att ifrågasätta

Stephan Bladh forskare vid Göteborgs universitet och Lunds universitet

Foto: Mikael M Johansson

Debatt | 3

Replik. Ärkebiskopen är högst medveten om att han i sin replik går på minerad mark och följaktligen drar slutsatsen att inte gå in i någon som helst polemik eller – det Gud förbjude – dialog med Egyptson.

REPLIK

Kommentar till ärkebiskop Martin Modéus replik om religionsdialog till teologie Doktor Sameh Egyptsons artikel i KT gällande Islamism och Interreligiösa relationer.

Ärkebiskopen är högst medveten om att han i sin replik går på minerad mark och följaktligen drar slutsatsen att inte gå in i någon som helst polemik eller – det Gud förbjude – dialog med Egyptson.

Ärkebiskopens syn på doktorsavhandlingar kräver emellertid en kommentar. Enskilda doktorsavhandlingar, menar ärkebiskopen, ska kyrkan inte vare sig agera- eller reagera på. De tycks inte bära den dignitet som det ”vetenskapliga fältet” gör.

Problemet med detta synsätt är att det utgår från begreppsparet helhet (fältet) och del (enskild avhandling) och i människans värld finns ingen helhet. Gud har säkert klart för sig vad helheten är men inte ärkebiskopar. Även inom den vetenskapliga världen är begreppet helhet (fält) bekymmersamt. Därför måste alla doktorander avgränsa sina forskningsprojekt och tydligt ange sina gränsdragningar.

Skulle ärkebiskopen hanterat Albert Einsteins doktorsavhandling på samma sätt som Egyptsons hade han inte hittat något ”fält” över huvud taget. Einsteins avhandling saknar referenslista eftersom det inte vid den tiden fanns någon att referera till. Inte heller hade ÄB hittat något ”fält” där Gudrun Linn disputerade 1985 vid Kungl. Tekniska högskolan på sin doktorsavhandling: Badrum och städning – Hur skall badrum byggas för att underlätta städningen?

Avhandlingen blev hårt kritiserad i media och till och med i riksdagen, där en moderat ledamot menade att avhandlingen var en skymf mot vetenskapen. Mig veterligen finns så här 50 år efter Linns disputation inget ”fält” för badrumsstädning. Däremot vet jag att hennes avhandling betytt mycket för byggbranschen och enskilda arkitekter. Den har dessutom flitigt refererats av andra forskare. Samma gäller för Einsteins doktorsavhandling. Den revolutionerade omedelbart ämnet fysik och är idag fortfarande en viktig referenspunkt inom fysiken.

Huruvida Egyptsons avhandling ingår i ett ”fält” om 50 år eller förblir en enskild – men kanske central – doktorsavhandling vet naturligtvis varken jag eller ärkebiskopen

 

Stephan Bladh,
forskare vid Göteborgs universitet och Lunds universitet

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Religionsdialog Universitet Forskning

Prenumerera på Nyhetsbrev

3 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Katarina
Stephan Bladh förbiser något väsentligen, nämligen att det är som sig bör att en biskop håller sig reserverad till en enskild utsaga överlag. Vi talar om en kyrka som har skriver med tusentals år och många generationer av utsagor, upplevelser, traditioner samt väl prövade argument och dogmer som format en teologi baserad på uppenbarelsen om Gudsordet. Så det centralt viktiga är det relevanta biskopen skriver om kyrkans uppgift i relation till akademin: "...är inte att agera eller reagera på enskilda avhandlingar, men att hålla sig uppdaterad med det vetenskapliga fältet. Vårt engagemang vilar och ska fortsätta vila på en solid grund."
Ulf Lönnberg
Enligt Katarina är det som sig bör att en biskop håller sig reserverad till en enskild utsaga överlag, det handlar om argument och dogmer som format en teologi baserad på uppenbarelsen om Gudsordet. Jag invänder inte mot hennes ståndpunkt. Det är dock en för svenska medborgare relevant fråga varför (och med vilken målsättning) Ärkebiskopen bedriver religionsdialog med parter som, enligt Egyptson företräder våldsbejakande islamism med uttalad POLITISK agenda - ytterst för att ingöra sharialagar med Koranen som rättskälla. Sverige kan inget påbud ur Bibeln bli lag utan riksdagsbehandlig. Det gäller alla religiösa urkunder. Det går inte konstitutionellt att runda riksdagen som lagstiftare i religionsfrihetens namn. Från Svenska Kyrkans hemsida https://search.app/E16AwaQ45xDMWhKx9. ”Religionsdialog handlar om att människor med olika tro möts och samtalar med varandra. Dialog innebär att återskapa förtroende och tillit, att skapa det Guds rike Jesus talar om.” Svenska Kyrkan är det enda lagreglerade religiösa samfundet i Sverige [Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan] med uppgift att verka ”rikstäckande”. Ärkebiskopen är dock medborgarna skyldig att redovisade vilken ”ömsesidig förståelse” som ska tillämpas praktiskt med religiösa krafter med politisk agenda som strider mot svensk konstitution - Lagen om Svenska Kyrkan kräver endast rikstäckande verksamhet - Sverige.
Hasse
ÄB vill inte veta mer om islamism. Han har bjudits in till flera olika sammanhang för att möta kunskap i ett brännande aktuellt ämne. Kunskap om islamism borde inte vara ett problem för religionsdialog. Eller så är det exakt så det är. I nuvarande oreflekterade dialog där fel krafter får stöd. Jag har dragit slutsatsen att ÄB inte vill veta.