Ett agerande som skadar kyrkan

SLUTREPLIK

I en debattartikel frågade jag hur det kommer sig att Centerpartiet med 10 procent av rösterna i kyrkovalet i praktiken styr hela svenska kyrkans skogsbruk. Det sker via ENSO, som är en halvhemlig organisation utan insyn. ENSO:s ordförande, centerpartisten Anneli Kihlstrand välkomnar mig att syna Centerpartiets arbete med kyrkans skogsfrågor. 

Först några principiella kommentarer. Motståndet mot skogsutredningen är ovilja att förändra, en kamp om makten och en kamp för att tillfredsställa svensk skogsindustris behov av virke. Funktionärer på höga poster inom kyrkan, som har någon som helst koppling till skogsindustrin, direkt eller indirekt via politisk tillhörighet, är således direkt olämpliga att delta i bedömningen av Göran Enanders förslag till alternativt skogsbruk. "Experter" som deltagit i "skuggutredningarna" har tvivelaktigt rykte. Om Magnus Niklasson med sin nyckelposition inom kyrkan sägs: "med nästan 20 år lång bakgrund som anställd på .. Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna". Många inblandade är jäviga. Biskoparna borde nog lyssna på andra än sina egna stiftsjägmästare. Kyrkans medlemmar förväntar sig etik. "Skuggutredningarna" är en fars och djupt ovärdiga.

Centerns agerande har redan kostat mycket goodwill, förlorade medlemmar, pengar och intern energi. Innan ens stift och församlingar fått ta del av utredningen gick två ledande centerpartistiska kyrkopolitiker, Karin Perers och Sture Karlsson, ut i media och kritiserade utredningen. Därefter beställer ENSO de omtalade "skuggutredningarna" som baseras på andra data än Enanders utredning. Ytterst oseriöst. Jag kallar det en palatsrevolution. 

ENSO beställer också en kommentar från en utvald forskare, att skriva vad forskaren själv kallar en ”analys” av skogsutredningen. Han tolkar uppdraget (enl. mejl) som att enbart hitta ”fel, brister och missade konsekvenser”. Ingen objektiv analys alltså. Kihlstrand döper om analysen till ”vetenskaplig kunskap” trots avsaknad av vetenskaplig granskning. Slutligen skickar ENSO ut de påstått ”vetenskapliga slutsatserna" till stift och församlingar och påstår att ”flera av utredningens föreslagna åtgärder är irreversibla”. Helt fel. Fördelen med Enanders förslag är att om någon del inte skulle fungera, så är det enkelt att kalavverka den aktuella skogen.  Det är dagens kalhyggesbruk som är irreversibelt. 

Så till Kihlstrands lista om 8 punkter. Låt mig först säga att kalhyggesbruk förstör naturen oåterkalleligt. "Beprövade metoder" är lika med fortsatt kalhyggesbruk och ifrågasätts av allt fler. Allt upprepande om "hållbara produkter från skogen" är tröttsamt och ovetenskapligt. En omhuldad myt. 80 procent av träden förbränns och ökar koldioxidutsläppen.

Verkligheten, Anneli Kihlstrand, kan se ut så här: 

1. Natursidan 2 juni 2020. Kyrkan avser avverka Tannberget, 39,6 hektar med 200-300åriga tallar. Rödlistade och hotade arter. Stark opinion mot, med namninsamling lokalt i Lycksele. Kyrkan tvingas backa.

2. Kyrkans kalhygge på Piparböle naturvårdsområde i Västerbotten uppmärksammas i media (Dagens eko 20/5  2025) 

3. I helgen röstade stiftsfullmäktige i Luleå nej till ett förslag om att bevara alla skogar som aldrig varit kalavverkade. 

Tre exempel bland 100-tals, som på punkt efter punkt motsäger Anneli Kihlstrands påståenden. Wanja Lundby-Wedin (S), förste vice ordförande för kyrkostyrelsen, sammanfattar i Dagens nyheter Centerpartiets agerande med ett ord: "Olyckligt!" Centerpartiets agerande har skadat kyrkan rejält. 

"Naturen ska inkludera platser för eftertanke, sinnesro och andakt". Ja, men snart är de riktiga skogarna borta. Det här är allvar. Hög tid att kyrkan omorganiserar på ett sådant sätt så att verksamheten sker i enlighet med de värden kyrkan står för. Så driv ut månglarna ur templet!

Peter Lindgren, 
civiljägmästare och organisationskonsult