Förändra reglerna för rösträtt i kyrkovalet

Nils-Åke Sandström, förtroendevald
Foto: Mikael M Johansson

Reglerna för rösträtt i kyrkovalet bör förändras så att man får rösträtt först efter ett år som medlem.

Inför kyrkovalet 2017 bedrev Sverigedemokraterna en kampanj för att de skulle lura till sig makt och inflytande i Svenska kyrkan. Exempelvis uppmanade en av deras förtroendevalda, Anders Björkroth i Göteborg på sin Facebooksida, deras sympatisörer att, oavsett vad de tycker om kyrkan, gå in i Svenska kyrkan för att få rösta i kyrkovalet och sedan gå ur, innan de behöver betala någon kyrkoavgift.

Inget verkar vara heligt, inte ens Svenska kyrkan, när Sverigedemokraterna ser en chans att lura till sig makt, pengar och inflytande. Nu inför valet om två år är det viktigt för alla som värnar Svenska kyrkan, att förändra reglerna för rösträtt i kyrkovalet, till exempel så att man får rösträtt först efter ett år som medlem.

Risken med direktval är att personer som saknar förankring och erfarenhet av verksamheten väljs in, bara på grund av sitt kändisskap.

Kyrkovalet är ett mycket viktigt val, men också oerhört dyrt. Valet 2017 beräknades kosta cirka 160 miljoner kronor.

Kostnaden skulle bli väldigt mycket lägre, troligen betydligt mindre än hälften och jag är övertygad om, att demokratin inom kyrkan skulle stärkas, om det bara var direktval till församlingsfullmäktige och att stiftsfullmäktige och kyrkomötet valdes indirekt genom ombud, som kyrkofullmäktige utsett.

Församlingarna är kyrkans grundläggande enhet, där förtroendevalda och församlingsmedlemmar möts och där verksamheten sker. Det är där man ser om kyrkans verksamhet behöver förändras, för att bättre nå ut till människorna.

Därför är det viktigt, att de som väljs till kyrkomötet har stark förankring i organisationen, samt god kunskap och erfarenhet av församlingarnas verksamhet.

Risken med direktval är att personer som saknar förankring och erfarenhet av verksamheten väljs in, bara på grund av sitt kändisskap, ett kändisskap som kanske inte ens har något samband med kyrkans verksamhet. I de flesta organisationer sker därför val till högre nivå genom indirekta val.

Före 2000 valdes ledamöter i stiftsfullmäktige och kyrkomöte indirekt och det finns goda skäl att återgå till detta. Både av kostnadsskäl och för att stärka demokratin. Det innebär dessutom, att ingen kan väljas in i stiftsfullmäktige och kyrkomöte utan engagemang i kyrkan.

Det nu två år till kyrkovalet och det är viktigt att se över reglerna inför kyrkoval 2021.

Nils-Åke Sandström
Tavelsjö

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
50

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Härnösands stift
Uppsala stift
Stockholms stift
Strängnäs stift
Lunds stift
Linköpings stift
Västerås stift
Västerås stift