Går det att definiera det som vi vill mäta? Varför är mätning av tiden viktig? Finns det ett tillitsproblem?
I en del pastorat i Svenska kyrkan har ett tidsmätningssystem kallat Flex tagits i bruk.
Flexsystemet kan kort beskrivas som en digital variant av dåtidens stämpelklockor. Varje arbetstagare schemaläggs och vid arbetets början och slut sker den så kallade stämplingen i mobilen.
Systemet som sådant har en del fördelar; den är lätt att använda, varje arbetstagare kan genom detta ha större kontroll över sin arbetade tid. Men varje system har också sina nackdelar.
Jag vill här peka på några av dem. Varje system som gör anspråk på någon form av mätning måste också kunna definiera vad systemet mäter. I detta system, Flex, mäts antalet arbetade timmar. I den kontext som systemet verkar i, Svenska kyrkan, leder det till en rad frågor.
Låt oss börja med frågan; hur definierar vi arbete? Låt mig ta ett exempel som jag vid olika tillfällen ”testat” på anställda inom Svenska kyrkan.
Min frågeställning är denna:
En morgon när jag befann mig i gymmet kom en städerska in i omklädningsrummet. Medan hon städade talade hon oavbrutet i telefon. Av samtalet att döma var detta ett privat samtal. På min fråga om hon utförde ett arbete brukar samtliga tillfrågade svara ja.
Jag brukar fortsätta med nästa exempel. I mitt arbete som församlingsherde består dagarna av både administrativa uppgifter och prästerliga dito. En dag har jag tre svåra samtal. Under dagen hinner jag inte stanna upp för att reflektera över dem.
När jag sedan kommer hem bestämmer jag mig för att ta en löprunda. Under denna löprunda bearbetar jag dessa samtal och finner acceptabla lösningar som rör två av dem. På min fråga om jag då utfört ett arbete blir svaret inte lika entydigt som vid det första exemplet. Tveksamt tycker några, andra svarar ja på frågan.
Hur mycket ställtid har arbetstagaren rätt till? När ska stämpelklockan slås på och när ska den slås av?
Detta visar på att synen på vad arbete är skiljer sig inom gruppen anställda i Svenska kyrkan. För dem som är tveksamma eller svarar nej på frågan skulle det vara mer acceptabelt om jag återvänt till mitt skrivbord, suttit ned och sedan kommit med samma lösning.
I det första exemplet var städerskan inte mentalt närvarande på sin arbetsplats och i det andra exemplet var jag inte kroppsligen närvarande vid min arbetsplats. Ja, hur definierar vi arbete?
Inom Svenska kyrkan har vi grupper som har adminstrativa uppgifter och därför är bundna till sin arbetsplats. Vi har också grupper (det som vi kallar kärnverksamhet; präster, diakoner, musiker, assistenter) som ofta arbetar utanför sin arbetsplats och har sig själv som arbetsredskap.
Att ha sig själv som främsta arbetsredskap eller att ha datorn som främsta arbetsredskap skapar naturligtvis olika syn på vad arbete är. Detta påverkar också synen på när stämpelklockan ska slås av och på. I detta blir den enskilde arbetstagaren utlämnad.
I samband med detta finns ytterligare en fråga som bör uppmärksammas. Det är som en av mina medarbetare utrycker det ”en timme är inte alltid en timme”.
Eftersom jag själv har en hel del administrativa uppgifter vet jag att det också kan vara tröttande. Men inom kärnverksamheten finns det ibland möten (och det gäller alla grupper inom kärnverksamheten) som är svåra eller på andra sätt är energidränerande och som i hög grad påverkar arbetstagaren på olika sätt.
Att pressas att gå vidare utan tillfälle till reflektion, återhämtning är inte tillrådligt. Hur mycket ställtid har arbetstagaren rätt till? Återigen när ska stämpelklockan slås på och när ska den slås av?
Det finns också en fråga som handlar om hur effektiv arbetstagaren är. Eftersom det inte finns några riktlinjer kan en arbetstagare med få arbetsuppgifter som arbetar långsamt eller överarbetar samla på sig ett stort antal plustimmar på stämpelklockan.
Medan den arbetstagare som är effektiv och får mer gjort i stället förlorar på systemet. Det vill säga; en arbetstagare kan få litet gjort men ta ut fler lediga timmar/dagar än den effektive. Till detta kan man naturligtvis anmärka att detta är en arbetsledningsfråga. Men återigen blir den enskilde arbetstagaren utlämnad.
Vad kan vi då dra för slutsatser av detta?
Går det att definiera det som vi vill mäta? Kan vi föra över ett industriellt system, visserligen moderniserat, till den kontext som vi verkar i? Varför är mätning av tiden viktig? Finns det ett tillitsproblem?
Marianne Nilsson
församlingsherde Gislaveds pastorat
LÄGG TILL NY KOMMENTAR