Kyrkostyrelsens förslag ett sätt att ta ansvar inför framtiden

Wanja Lundby-Wedin, Daniel Tisell 1:a och 2:e vice ordförande i kyrkostyrelsen

Genom att lägga förslag till ökad samverkan och utredningar inför framtida vägval tar kyrkostyrelsen ansvar för att Svenska kyrkans församlingar ska vara lika viktiga platser för bön och gemenskap imorgon som de är i dag, skriver Wanja Lundby-Wedin och Daniel Tisell i en replik. 

Bertil Persson uttrycker en oro för att stora beslut kan behöva fattas av ett kyrkomöte med färre ledamöter. Beslutet om kyrkomötets anpassade arbetsformer har fattats av kyrkomötets presidium efter samråd med gruppledarna i kyrkomötet.

Kyrkostyrelsen har i sin sedvanliga skrivelse om verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren lagt förslag, dels om en snabbare uppbyggnad av gemensamma system och funktioner inom administration och digital arbetsplats, dels om utredningar för att ta fram underlag om eventuella behov av förändringar avseende exempelvis kyrkans demokratiska struktur.

Persson beskriver förslagen som mycket genomgripande och antyder till och med att de skulle innebära en ”reformation av Svenska kyrkan”. Beskrivningen är en kraftig överdrift, även om vi håller med om att kyrkan ständigt reformeras, och att det är i sin ordning i en luthersk kyrka.

Kyrkomötet gav redan förra året uppdraget att bygga upp ett gemensamt lönecenter för hela Svenska kyrkan. Det är alltså inte något nytt förslag. Förslaget om gemensamt ekonomicenter ligger flera år framåt i tiden och är efterfrågat av stiften.

I kyrkostyrelsens samtal med stiftens företrädare hör vi att kyrkan behöver stärka sin förmåga att samverka för att bättre hushålla med medlemmarnas pengar. Många församlingar tyngs av en minskande ekonomi och pandemin kommer sannolikt att öka på bördorna genom att de ekonomiska förutsättningarna ytterligare försämras samtidigt som människors behov av tro, gemenskap och kompetent stöd från församlingarna ökar.

Kyrkostyrelsen bedömer därför att arbetet med att minska de sammanlagda kostnaderna, öka församlingarnas möjligheter till säkra digitala arbetssätt och att lyfta av vissa administrativa bördor från församlingarna är både brådskande och berättigat.

Det innebär ingen reformation av det lokala självstyret, då församlingarna både före och efter relationsändringen har haft en mängd gemensamma system.
Det innebär inte heller något ”gasande” på nationell nivå, tvärtom fortgår ett arbete för att minska den nationella nivåns kostnader. Däremot behövs till exempel utökade stiftsbidrag under nästa år.

Persson oroar sig också över de utredningar som föreslås. Det förvånar oss. Varken kyrkostyrelsens eller kyrkomötets historia har präglats av ”beställningsutredningar” och vi har inte för avsikt att ändra på det. Kyrkoordningen behöver dock, liksom andra aspekter av kyrkan, fortsätta den ständiga förändring som Svenska kyrkans roll och förutsättningar i Sverige behöver i varje tid.

Genom att lägga förslag till ökad samverkan och utredningar inför framtida vägval tar kyrkostyrelsen ansvar för att Svenska kyrkans församlingar ska vara lika viktiga platser för bön och gemenskap imorgon som de är i dag.

Wanja Lundby-Wedin
1:a vice ordförande i kyrkostyrelsen

Daniel Tisell
2:e vice ordförande i kyrkostyrelsen

”I kyrkostyrelsens samtal med stiftens företrädare hör vi att kyrkan behöver stärka sin förmåga att samverka (...)”

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Kyrkomötet
50

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Härnösands stift
Uppsala stift
Stockholms stift
Strängnäs stift
Lunds stift
Linköpings stift
Västerås stift
Västerås stift