Människor i arbetslivet utarmas i dag av kontrollerande och välmenande byråkrati. Detta bidrar i förlängningen till en ökad psykisk och fysisk ohälsa och försämrad produktivitet. Kyrkan och andra goda krafter i samhället kan spela en avgörande och aktiv roll för att hjälpa människor i arbetslivet och vara inspirerande exempel på hur det kan organiseras på ett mer kreativt och dynamiskt sätt.
Vi lever på många sätt i ett av de bästa länderna i världen. Svenskarna har en hög levnadsstandard, fred och frihet som våra förfäder aldrig hade vågat hoppas på och som andra länder saknar. Den absoluta majoriteten har tak över huvudet, mat för dagen och ett arbete att gå till. Inte minst blir vår privilegierade tillvaro särskilt tydlig i perspektiv av det närliggande kriget i Ukraina. Trots detta ser vi en ökad psykisk ohälsa. Vad beror det på? Vår erfarenhet och övertygelse är att det i vårt hypermoderna samhälle finns okunskap om människans medfödda andliga, existentiella eller själsliga behov.
Vi möter i vårt dagliga värv många människor som upplever en meningslöshet i sina arbetsuppgifter. Det är uppgiftsinsamlare och enkätanordnare som utför sina uppgifter med största ambition och vi ser dem med laptops på kontoren. Vi möter också chefer och ledare som försöker bringa reda och förtydliga, men de har för liten hjälp ovanifrån. Någonstans skaver det och trots chefers och ledares försök till inspiration och motivation brister det allt oftare.
Vi hör också allt fler upprop på att yrkesmänniskor vill bli befriade från kontrollens bojor. Kyrkoherde Christofer Wilson uttryckte det väl i KT 25/3 2021: ”Varje enskild policy är viktig, men tillsammans kostar arbetet församlingarna tid och pengar”.
Han är inte ensam, en amerikansk studie av 500 chefer visade att i snitt ägnade 60 procent av dem mer än tre timmar åt administration per dag. Allt mindre tid ägnas alltså åt kärnuppgiften, allt mer till kringuppgifter.
Pandemin visade på en intressant paradox: trots de relativt få iva-platserna i Sverige och den allt större administrativa påbyggnaden uträttade vårdpersonal storverk under pandemin, viktiga arbetsuppgifter blev utförda, mindre viktiga uppgifter prioriterades ned. Här tror vi att vårdpersonalen utgör ett exempel på när yrkesmänniskan fick träda fram och laptopparna fick träda tillbaka.
Ur Försäkringskassans statistik kan vi se att antalet långtidssjukskrivna ökat sedan 2010 och största orsaken är psykisk ohälsa. Onda ryggar är alltså inte den största sjukdomsorsaken hos långtidssjukskrivna längre utan orsaken står att finna mentalt. Rimligen har vi inte blivit galnare, om uttrycket tillåts, utan något i vårt sätt att leva och verka måste ha gått snett.
Vi möter alltså många yrkesmänniskor som stångas med byråkrati såväl inom näringsliv som förvaltning. Arbetslivet av i dag ser inte ut som det gjorde under industrialiseringens decennier, men såväl samhällsfunktioner som företag styrs och leds med principerna från scientific management (i det offentliga kallat new public management). It-investeringar och teknik har möjliggjort tidsmätningar och kvantifiering i en närmast ofattbar grad. Kontroll- och ledningssystem är nu nere på inte bara individuell nivå utan närmast molekylär (det finns exempel på arbetsgivare som förser anställda med uppkopplade pulsklockor).
Vi menar att det finns ett samband mellan den ökade psykiska ohälsan och arbetslivets organisation; att de sjukskrivna utgör resterna av ett arbetsliv i stort behov av förändring. Vår agila organisation Kontempel har och är förstås inte ensamt lösningen på detta förlamande, strukturella samhällsproblem. Vår själva uppkomst ur arbetet i Katarina församling och vision är att vara en lättrörlig organisation och ett laboratorium för kyrkan och andra goda krafter i samhället. På så sätt kan vi vara med och dra vårt strå till stacken för att råda bot på just den existentiella ohälsa som råder i dag; enorm ensamhet och andlig hemlöshet, krig och konflikter, klimathot och förstörelse av skapelsen.
Ett första konkret steg för att minska den psykiska ohälsan skulle vara att befria människor i arbetslivet från ”new public management”. Detta är något som gjorts i de svenska spjutspetsexemplen Spotify, King och Klarna. Genom att låta it-utvecklarna vara ifred har de nått en otrolig framgång.
Chefer och ledare inom kyrkan, näringsliv och förvaltning är viktigare än någonsin. Men vi menar att deras uppgift ska vara att rensa bort hinder för yrkesmänniskor i alla led – så att de i sin tur får göra sina jobb ifred. Att deras uppgift är att möjliggöra för sjuksköterskor att vårda, poliser skydda, lärare undervisa och präster förkunna evangelium.
Olle Carlsson
grundare och ledare, Kontempel
Arne Dahlberg
ordförande Kontempel samt agil konsult inom personalfrågor
Ett första konkret steg för att minska den psykiska ohälsan skulle vara att befria människor i arbetslivet från ”new public management”.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR