Julens berättelse handlar om hur Gud tog mänsklig gestalt i Jesus från Nasaret. I motsats till den officiella retoriken i dåtidens samhälle proklamerades att det var denne profet från ingenstans, inte kejsaren, som var ”Guds son”, Jesu budskap, inte kejsarens, som i sanning var ett ”evangelium” – ett glädjens budskap för människor.

Om ”syn för de blinda” och rätt för ”de fattiga” handlar det enligt de texter som kyrkan läser i adventstiden. Men när vi närmar oss ännu en jul i Sverige är avståndet långt till det glädjebud Jesus förkunnade. Tiggarna vi ser vid julskyltfönstren är bara det nedersta skiktet av en större skara av fattiga bland oss: de som inte kan dölja den fattigdom som så många andra gör allt för att lyckas dölja.

Sedan 1980-talet har ojämlikheten i inkomster och sociala villkor ökat kontinuerligt. På några korta år har Sverige gått från att vara det mest jämlika av världens länder till en fjortonde plats bland OECD-länderna. Medan Sverige aldrig någon gång i hela sin historia varit så rikt som nu och majoriteten fått ekonomiska förbättringar, har utvecklingen för våra fattigaste medmänniskor stått stilla eller gått bakåt.

Enligt internationellt vedertaget sätt att beräkna lever ungefär en miljon människor i Sverige i vad som kallas ”risk för fattigdom eller social utestängning”. Hårdast drabbade är sjuka, arbetslösa, invandrare och ensamstående mammor. Och utvecklingen mot ökad ojämlikhet fortsätter snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Om den ohejdat får fortsätta – och från politiskt håll finns inga markerade ambitioner att försöka vända utvecklingen – står vi inför risken av en framtida social katastrof. Det trygga och jämlika Sverige som många fortfarande föreställer sig kommer att bli ett helt annat Sverige Vi har redan sett hur det brunnit i våra förorter och i brist på andra alternativ sätter många sitt hopp till rasistiska rörelser.

Julens berättelse om hur Gud blev ett med oss och vår värld i den fattige flyktingen Jesus från Nasaret är ljus och stämningsfull. Den manar till rättsmedvetenheten och till det goda i varje människa och i varje samhälle. Men om det inte ska vara ett lögnens budskap, utan ett verkligt glädjebud till de blinda och till de fattiga krävs inget mindre än att en social rörelse formeras. En rörelse som tillgodogör sig forskning och adekvat kunskap om den sociala utvecklingen, skapar gemenskaper över sociala gränser, etablerar breda samarbetsnätverk och utövar betydande påtryckningar på makthavare. Om kyrkorna tar julens evangelium på allvar har de en viktig uppgift i att medverka till att en sådan rörelse kommer till stånd.

Tomas Fransson

teologie doktor och präst i Svenska kyrkan