I vår kyrka fanns hur många aktiva och engagerade människor som helst, i och utanför Lutherhjälpens ombudsorganisation.
För mig är det ännu ett mysterium att beslutsfattarna i Svenska kyrkan kunde montera ner Lutherhjälpen på nittiotalet.
I vår kyrka fanns hur många aktiva och engagerade människor som helst, i och utanför Lutherhjälpens ombudsorganisation. Man drog in pengar, men inte minst, man var informatörer och utbildare. Man gjorde människor medvetna om behovet av hjälpinsatser i tredje världen.
Den som knackade på i ett hus i Karesuando, Tomelilla eller Bäckefors och sade att man kom från Lutherhjälpen kunde få svaret:
– Ett ögonblick, jag ska bara hämta plånboken!
Med öppna ögon kunde makthavarna rasera Lutherhjälpens ombudsorganisation på 90-talet. Numera har vi en ren insamlingsorganisation.
Är vi till freds? Strömmar människor som vill engagera sig till våra kyrkliga miljöer? Är våra församlingar ropande röster för solidaritet med världens fattiga?
En arena har gått förlorad!
Varför inte göra en genomgripande analys om resultatet av Lutherhjälpens försvinnande?
Jag drömmer om en nysatsning, ett nybygge av en internationell frivillighetsorganisation i Svenska kyrkan, som kan engagera kyrkans folk och svenska folket till att på nytt verka för medvetenhet i och solidaritet med jordens fattiga.
Var finns en Åke Kastlund i vår kyrka i dag med hans visioner? Han som väckte vår kyrka och skapade Lutherhjälpen. Europa var sönderbombat efter andra världskriget. Då växte ett stort hjälparbete fram, där Åke Kastlund hade en nyckelroll. Han gick vidare till Mellanöstern med tunga insatser fattiga människor. Han skapade häpnadsväckande utbildningsmöjligheter för unga människor. Under tiden växte engagemanget i Svenska kyrkan och framväxten av Lutherhälpen.
Finns en Åke Kastlunds arvtagare i vår kyrka år 2020 som kan stiga fram och ge vår kyrka en välbehövlig och nödvändig revansch?
Bertil Dovelius
LÄGG TILL NY KOMMENTAR