Bristande modell hotar Svenska kyrkans goda namn

Sedan århundraden har balansen mellan kyrkoherde, kyrkoråd och kraven kring ett enhetligt kristet budskap utvecklats och utvecklas fortsatt. I princip allt församlingsliv omgärdas av riktlinjer och regler som ibland kan uppfattas som byråkratiska i överkant. Den ekonomiska kontrollen är väl avvägd för huvuduppgiften; att på ett förnuftigt sätt prioritera verksamhet utifrån en förutsägbar inkomst från kyrkoavgifter.

Ett område där styrningen brister är när församlingar av olika skäl bestämmer sig för att driva affärsverksamhet. Med affärsverksamhet menas då att lägga ned tid och pengar eller göra åtaganden idag, för att kunna erbjuda en tjänst till församlingsmedlemmar och andra. Det kan vara allt från fastigheter, välfärdstjänster, begravningar och så vidare. 

Förhoppningen är givetvis att ge ett mervärde till medlemmarna och generera intäkter från annat än kyrkoavgiften.

Att driva affärsverksamhet är förenat med helt andra risker i att bedöma både intäkter och kostnader än vad styrmodellen är utformad för. Vi ser därför varje år små och stora exempel på mindre lyckade affärsprojekt som når nyhetsmedierna, och utöver att de belastar församlingsekonomin svärtar de hela kyrkans anseende.

Att erbjuda tjänster till församlingens medlemmar behöver inte vara negativt, utan kan ge ett värde på många sätt, men styrmodellen måste utvecklas avsevärt om inte de tråkiga exemplen skall helt överskugga det positiva.

Vad kan man göra?

• Ställ krav på att alla verksamheter som i dag genererar intäkter större än 5 procent av kyrkoavgiften, eller som vi lägger kostnader på idag för att i en framtid generera intäkter större än 5 procent, skall särredovisas i församlingens budget och bokslut. Gör på samma sätt som begravningsverksamheten, eller starta eget bolag när verksamheten är momsbelagd.
• Förväntade intäkter och kostnader måste redovisas med realistiska antaganden om hur dessa beräknats. Det gäller särskilt om intäkterna ligger några år fram i tiden och kostnaderna redan nu.
• Redovisa vilken sakkompetens och affärsmässig kompetens som knutits till verksamheten.
• Kostnaden för eget arbete skall räknas in. Om personal som anställts för normal församlingsverksamhet arbetar i ett affärsprojekt innebär det ju att hen inte lägger den tiden på församlingsverksamhet. Det innebär separat lönekostnad för affärsprojektet och är inte ”gratis”.
• Kräv beslut i kyrkofullmäktige om avsatt budget under löpande år inte räcker till. Att till exempel budgetutrymmet som måhända uppstod när en präst eller kantorstjänst stod vakant används för något helt annat kan inte vara en löpande förvaltningsåtgärd.

Det är väldigt lätt att överskatta intäkter och underskatta svårigheter när man startar kommersiell verksamhet. Många erfarna affärsmän i näringslivet gör också förluster, men skillnaden är att de riskerar sina egna pengar, inte andras pengar.

Anders Wermelin,
företagsrådgivare