Vart är Svenska kyrkan på väg?

Jörgen Pettersson, Göteborg

 Foto: Lars Rindeskog

Jag vill se en framåtriktad rörelse mot modernisering, men bibehållna grundläggande värderingar

Svenska kyrkan har spelat en oerhört viktig roll under många århundraden som en given samlingspunkt i  människors liv runt omkring i landet. Så är det inte längre. På vissa håll är det numera näst intill helt tomt i  bänkraderna. Ekonomin är i gungning, återkommande organisationsförändringar och turbulens bland personalen. Frivilliga blir färre och färre. Många lämnar Svenska kyrkan helt. Svenska kyrkan är i en kris och har  så varit en längre tid.

Kyrkans roll idag och att kunna anpassa sig

Förmodligen förs en diskussion inom Svenska kyrkan hur den negativa trenden ska brytas. Hur man ska vara  relevant nu och i framtiden? Hur ska man på nytt vara viktig för människor i tider med antidemokratiska  strömningar, främlingsfientlighet, krig, energikris, räntechocker mm. Hur ska man kunna ge tröst, lyssna,  rådgöra och vara en röst för det goda? Samtidigt handlar det också om hur man ska sälja in sin produkt till  folket. Skälet till det är att Svenska kyrkan konkurrerar med så mycket annat i människors liv, att det måste  finnas en starkt anledning till att engagera sig. Så vart är Svenska kyrkan på väg?

Att vara ledare – en egen konstform

Grunden i Svenska kyrkan är det arbete som görs ute i församlingarna. Detta arbete måste göras med  entusiasm, framtidstro, passion, och stor kunskap och flexibilitet i hur samhället ser ut. Ledarna för dessa  församlingar ska vara en trygg punkt för varje individ i församlingen, men inte minst också vara en duktig  ledare. Att vara ledare i den värld vi lever i idag är sannerligen inte lätt, oavsett typ av organisation. Om man inte har de rätta attributen kan man potentiellt slita sönder en arbetsplats och den grupp man är satt att leda.  En ledare måste visa öppenhet och vara ytterst lyhörd, snabb med information och hålla en hög grad av transparens.

Tappad kompass

Det verkar som att vissa ledare inom kyrkan har tappat sin kompassriktning. Som att det viktigaste är den egna  karriären, att se om sitt eget hus, istället för att vidareutveckla församlingsarbetet och vara en röst i  samhällsdebatten. Att se till att medarbetarna känner trygghet och ges utrymme för personlig utveckling och  fritt kunna vädra åsikter och förslag. Det är som att man har nog med sig själv, sitt eget välbefinnande och sin  egen utveckling. Det är en självcentrering som känns mycket osund.

Goda exempel

Det finns många goda exempel på ledare inom Svenska kyrkan som verkligen har en starkt ledstjärna, erfarenhet och övertygelse i det de gör varje dag. Dessa ledare behövs nu mer än någonsin. Sen har vi det gamla gardet. Till exempel vissa av de pensionerade prästerna som i många fall är mer tillåtande,  omfamnande, erfarna och öppna för olikheter än många i det yngre gardet. Det finns oerhört mycket att lära  både ifrån de äldre och ifrån de som redan är goda företrädare.

Kyrkans ledning – är det en elit med fullständig makt?

Min känsla är att det finns en tystnadskultur inom delar av Svenska kyrkan. En avsaknad av transparens,  kommunikation och öppenhet. Makten för Svenska kyrkan förefaller finnas hos ett antal förtroendevalda som väljs vart fjärde år i Kyrkovalet till olika fullmäktigegrupper. Där sätts målen, budget och hur det ekonomiska resultatet skall användas. Alla ledare i Svenska kyrkan ska sedan förhålla sig till detta. Är det rentav dessa förtroendevalda som skapar slutenheten som sedan trillar nedåt i organisationen på grund av osund respekt och rädsla för att göra fel?

Vägen framåt

För att komma ur krisen krävs hårt arbete, förändringsvilja, lyhördhet, skarpt ledarskap och medarbetarnas involvering. Man måste hitta nya vägar att nå ut med sitt budskap och vara öppen för att riva gamla strukturer och istället bygga nytt. Kanske också ta sig en rejäl funderare på om partipolitik verkligen hör hemma inom Svenska kyrkan. Med dagens struktur finns det en tydlig risk att själva verksamheten blir alltför politiserad.

Man ska kunna göra karriär inom Svenska kyrkan. Men det måste bygga på en övertygelse och kunskap om att individen har en förmåga att utveckla verksamheten, medarbetarna, och att kunna vara en stark röst i samhällsdebatten. Individen måste ha rätt kompetens, inställning, ett solitt välbefinnande och med en tydlig kompassriktning. Jag vill att kyrkornas bänkrader ska fyllas igen. Jag vill se en framåtriktad rörelse mot modernisering men bibehållna grundläggande värderingar. Jag vill se en öppenhet och en förändringsvilja, känna tillförsikt, trygghet och framtidstro. För det behövs nu mer än nånsin.

Jörgen Pettersson, Göteborg

Medlem i Svenska kyrkan, med mångårig ledarerfarenhet från både närings- och föreningslivet, samt mångårig  körsångare i körer med koppling till Svenska kyrkan.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Katarina
Jörgen, du sätter fingret på det: "Min känsla är att det finns en tystnadskultur inom delar av Svenska kyrkan. En avsaknad av transparens, kommunikation och öppenhet." Utifrån det går det inte att vinna någon. Skulle inte gå att sälja en limpa ens om det vore ett bageri.
Maria
Mycket bra och ytterst angeläget inlägg! Tack!