Vi förväntar oss att Svenska kyrkan är en trovärdig röst

Krisen för den biologiska mångfalden i svensk skog är allvarlig. Ändå fortsätter skogar brukas hårt och skogar med oersättliga naturvärden att avverkas. Det riskerar inte bara skogens arter och viktiga rekreationsmöjligheter för oss som älskar skogen. Livskraftiga ekosystem är en förutsättning för bevarad kolsänka, liksom för skogens motståndskraft mot klimateffekter såsom översvämningar, torka och stormar. 

På så vis handlar det också om att säkra skogarnas förmåga till långsiktig råvaruförsörjning.
I ljuset av detta var Kyrkomötets beslut 2021 om en utredning med syftet att kyrkans skogsförvaltning skulle bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar ett mycket viktigt beslut. Trots att skogsutredningen därefter levererat på sina direktiv, möts vi nu av mycket oroande mediauppgifter om att kyrkomötets intentioner riskerar att inte realiseras.

Svenska kyrkan har en viktig roll att fylla, både som en av Sveriges största skogsägare med en direkt påverkan på utvecklingen i svensk skog, men också som förebild.
Vi förväntar oss att Svenska kyrkan som bygger på en kristen teologi och värderingar om ansvar för skapelsen – och en särskild blick för det sköra och den utsatta – inte bara i ord, utan även i handling, visar vägen mot ett skogsbruk som utgår från kyrkans fyra hållbarhetsprinciper: ekologisk, social, ekonomisk och andlig hållbarhet.

För att vara en trovärdig röst i vår tids ödesfrågor krävs att kyrkan handlar i enlighet med sina grundvärderingar – med ansvar, ödmjukhet och respekt för både människa och natur. Självklart gäller det även marken som kyrkan förvaltar. Att inkludera samiska röster och rättigheter är i det sammanhanget inte bara en fråga om etik – det är också en skyldighet enligt folkrätten och en del av kyrkans försoningsarbete med samerna.

Mot den bakgrunden är det avgörande att kyrkan visar ledarskap, och skogsutredningen är ett första steg i rätt riktning. Den tydliggör behovet av en skogsförvaltning som tar större hänsyn till biologisk mångfald, klimat och urfolks rättigheter.
Naturskyddsföreningen och WWF anser dock att utredningen kunde ha gått längre. Vi efterlyser en höjning av förslaget på skyddsnivån från 20 till 30 procent av den produktiva skogsarealen, i linje med internationella mål för biologisk mångfald.

Vidare hade vi velat se en långsiktig plan för omställning till naturnära skogsbruk på hela den brukade arealen, med metoder bättre anpassade till EU-kommissionens principer för naturnära skogsbruk. Men vi tycker ändå att utredningens förslag stakar ut en väg framåt.

Flera stift har uttryckt oro för att en förändrad förvaltning ska hota avkastningen från skogen. Men enligt skogsutredningen skulle den föreslagna omställningen endast innebära en minskning med 0,4 procent av kyrkans samlade intäkter. Det måste vägas mot det långsiktiga ansvar kyrkan har som markägare, och de värderingar som kyrkans identitet vilar på.

Det vore också en investering i långsiktig trovärdighet och en väg mot en mer hållbar ekonomi, där skogens resurser i högre grad används till långlivade produkter, snarare än till kortlivade varor som snabbt släpper ut det lagrade kolet. En sådan förflyttning stärker inte bara klimatnyttan utan också den ekonomiska hållbarheten över tid.

Vi uppmanar kyrkostyrelsen att föreslå till kyrkomötet att stå fast vid utredningens inriktning, och stå emot den interna splittring som hotar att bromsa utvecklingen.

Detta handlar inte bara om skogspolitik. Det handlar om framtidens livsutrymme, om respekt för urfolk, och om att förvalta skapelsen med värdighet.
 

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF