Vi måste orka analysera, diskutera och bryta åsikter

Prästlönetillgångarna (PLT) är gamla och ska som skett under hundratals år användas för kyrkans förkunnelse. Efter en motion från S, att se över skrivningar i kyrkoordningen, gav kyrkostyrelsen en enmansutredare i stället ett brett uppdrag om översyn även av brukandet av skogarna.

Utredarens förslag har blivit en fråga som delar oss i kyrkan. Kyrkostyrelsen har ett svårt arbete framför sig, då utredaren inte belyser långsiktiga effekter och risker av sina förslag.

Skogsbruk är en långsam verksamhet. Jag har själv tagit del av många analyser av skogsbruk i precis det system som utredningen använt. I systemet görs beräkningar av nuvarande skogsbruk jämfört med andra brukningssätt på 100 års sikt.
Obegripligt nog redovisar utredaren endast de 50 första åren, trots att data finns för 100 år. Effekter för kommande generationer efter 50 år nonchaleras helt.

Expertomdömen är gängse för att försöka dra balanserade slutsatser i svåra frågor och bedöma helhet av olika förslag. Utredningen vilar tungt på endast på en forskningsrapport, av meterolog Rummukainen. Andra forskningsrapporter nämns bara marginellt.

Utredningen har inte granskat hur förändrat skogsbruk långsiktigt påverkar:

1. Risk för skador, till exempel tork-, insekts-, storm- och svampskador.
2. Tillväxt och möjliga uttag i skogarna.
3. Biologisk mångfald.
4. Klimateffekter.

Beräkningar måste analyseras i brett perspektiv. Därför beställde PLT egna konsekvensanalyser av utredarens förslag. Det har kallats siffertrixande och att remissprocessen saboterades. I kyrkan måste vi orka analysera, diskutera och bryta åsikter. Kunskap är aldrig fel. Eftersom analys saknades av förslagens effekter på respektive stifts skogar, utfördes en sådan.

Analysen visar:

1. Tillväxten minskar på lång sikt. Efter 50 år minskar tillväxten när förändrade brukningsmetoder slår igenom. Utredarens förslag lämnar sämre skogar och mindre klimatnytta till kommande generationer.
2. Riskerna för skogsskador ökar. Med allt äldre skogar ökar risker för storm-, insekts-, svamp- och brandskador. Döda träd blir utsläppskällor av koldioxid.
3. Mycket stora inkomstbortfall, i genomsnitt cirka 300 miljoner kronor per år, totalt cirka 4,5 miljarder kronor de närmaste 15 åren. Det minskar utdelningen till församlingarna.
4. Hela landet. Skulle utredningens förslag genomföras i hela Sverige, blir effekterna (min beräkning) cirka 30 procent mindre avverkning de första 10-20 åren. Lika mycket industri behöver läggas ner och exporten minskar kraftigt.

Arbetstillfällen försvinner. Produkter från skogen (trähus, hygienprodukter, med mera) måste tillverkas utomlands eller av andra råvaror med stora koldioxidutsläpp. Detta har utredningen inte belyst. Sveriges bidrag med gröna hållbara produkter minskar, och det drabbar fattiga länder mest. Hur solidariskt är det? Konsekvens- och riskbedömningar är på tok för litet utredda och faran stor att en tillgång med värde på 25-30 miljarder kr förfars.

Låt oss i stället diskutera en färdplan framåt där:

1. Kyrkoordningen tillförs skrivning att våra fyra hållbarhetsperspektiv ska balanseras i respektive stift. Stora organisationsförändringar med pekpinnar, toppstyrning och bestraffning avslås.
2. Stiften i samverkan utvärderar brukningsmetoder för olika delar av landet. PLT och vetenskapen analyserar hur förändring kan ske med rimlig risk. Årlig samverkan mellan stiften och kyrkostyrelsen fördjupas.
3. Stiftens förvaltningar redogör för församlingarna hur vi arbetar med långsiktigt hållbart skogsbruk.
Diskuterar kyrkostyrelsen ytterligare förändringar, vilar ansvaret tungt att bredda kunskaps- och beslutsunderlaget. Med 45 års erfarenhet av skogsbruk vet jag att högljudda talepunkter aldrig har passat skogsbrukets långsamma processer. Endast eftertanke, beprövade metoder och långsiktigt kunskapsuppbyggande ger resultat.
Låt oss fortsätta så.

Sture Karlsson, 
ordförande Egendomsnämnden i Västerås stift, 45 års erfarenhet från svenskt skogsbruk, ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien