Församlingsliv

Kyrkan bäst utan bänkar – om barnen får bestämma

I ett år har Hovsta kyrka varit utan bänkar. Föräldrar och barn som kommer på Kyrkskoj är mycket nöjda.

Utanpå ser kyrkan ut precis som vanligt. Hovsta kyrka anses vara Närkes äldsta, med grund från 1100-talet. Men genom seklerna har den anpassats efter behov. För ungefär tio år sedan började idéer om att ta ut kyrkbänkarna ta form.

– Det har tagit lång tid men det har varit viktigt att ha alla med oss. Länsstyrelsen var positiv till att ta bort bänkarna som var från 1900-talet, förklarar kyrkoherde Tomas Rådehed.

Målet var ett mer flexibelt kyrkorum.

– Det är barnperspektivet som har varit vägledande, säger komminister Karin Eriksson som ansvarar för barnverksamheten.

Denna fredag är hon redo att ta emot föräldrar och barn mellan 0 och 5 år på sångstund, fika och lek i kyrkan.

– Barnen känner sig trygga här. Miljön främjar deras nyfikenhet, de kan på ett naturligt sätt utforska och röra sig i rummet. Förutom de aktiviteter vi ordnar, predikar kyrkorummet i sig självt, säger hon.

Fakta: Borttagna bänkar

Bänkarna i Hovsta kyrka var från 1900-talet. De är borttagna på prov under ett år och står nu i ett förråd. Under våren utvärderar församlingen om de ska fortsätta utan bänkar eller om de ska ställas tillbaka.

Hovsta kyrka ligger strax norr om Örebro i Axbergs församling, som tillsammans med Glanshammars församling utgör Hovsta pastorat, Strängnäs stift.

Redan en halvtimme innan sångstunden börjar kommer de första deltagarna. De parkerar vagnarna innanför kyrkporten och hänger upp jackor och tar av sig skor. Jo, detta är en verksamhet man helst besöker i strumplästen. På det nylaserade trägolvet ligger flera mjuka mattor och mängder av kuddar.

– Vi passade på att renovera golv och väggar, säger Tomas Rådehed. Det var dags i vilket fall som helst men när bänkarna försvann syntes smutsen och slitaget.

Mammor, pappor och barn samlas på en stor matta mitt i långskeppet. Musiker Elin Hägerstrand börjar spela gitarr och alla sjunger och gör rörelser. Akustiken under de gamla stenvalven är imponerande.

Värdinnan Cecilia Persson dukar fram fika i bakre delen av kyrkan. Hon har med sig allt i kylväskor och korgar.

– Det är roligt att jobba när kyrkan blir använd så mycket som nu, säger hon. Men om något tar slut är det för långt till församlingshemmet för att hämta.

 När bänkarna var borta det blev väldigt fint. Man kan röra sig friare och ändå ta del av kulturarvet
Johanna Leidenhag, förälder

Församlingshemmet ligger ungefär 500 meter från kyrkan och det finns planer på att bygga nya lokaler närmare kyrkan.

– Då skulle det här kyrkorummet nog bli ännu mer använt, konstaterar hon.

Hovsta kyrka används fortfarande på traditionellt sätt. Vid kyrkliga handlingar ställs stolar fram i en v-formation. Men vid mindre gudstjänster ställer församlingen ibland stolarna runt altaret.

– Det är egentligen bara fantasin som begränsar oss i vad vi kan göra med det här rummet, säger Tomas Rådehed. Än så länge har vi främst haft barnverksamheten i fokus och det har fallit väl ut.

Besökarna just den här fredagsförmiddagen är ovanligt många. Karin Eriksson räknar till ungefär 40 personer.

– Det har ökat stadigt från ett tjugotal i höstas. Jag tror att det är kyrkorummet som lockar, säger hon.

När det är dags för fika blir det trångt kring borden.

Olov Sörbring är här med sina söner Arthur och Adrian. Han var först lite orolig att ljudnivån skulle bli besvärlig i det öppna stenrummet.

– Men det funkar jättebra och barnen tycker väldigt mycket om att komma hit, säger han.

Det finns inga särskilda leksaker i lokalen. Foto: Lars Rindeskog

Det finns inga särskilda leksaker i lokalen. Men kuddarna är mycket populära att leka med efter fikat. I dag har Karin Eriksson dessutom tagit med sig rekvisita för den som vill leka bröllop.

Julia leker präst. Mamma Johanna Leidenhag tar kort.

– Detta är en fantastisk miljö. Vi döpte vårt yngsta barn här när bänkarna var borta, det blev väldigt fint. Man kan röra sig friare och ändå ta del av kulturarvet, säger Johanna Leidenhag.

– Vi kommer hit varje fredag, säger Sofia Tillqvist som attackeras med kuddar av sin son Jack.

– Jack tycker det är kul att sjunga och leka med kuddarna. Det blir en mysig start på helgen.

Hanna Wallsten

Omfattande ingrepp plocka bort bänkar
Henrik Lindblad.

Att plocka bort bänkarna i en kyrka är ett ganska omfattande ingrepp. Därför måste länsstyrelsen ge sitt tillstånd.

– Alla kyrkor som är uppförda innan 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen, säger Henrik Lindblad, stiftsantikvarie i Lunds stift. När man vill ta bort fast inredning i dessa kyrkor måste församlingen ha tillstånd från länsstyrelsen.

Det finns ytterligare kyrkor uppförda efter 1940 som också skyddas av Kulturmiljölagen.  Vilka det är har Riksantikvarieämbetet tagit beslut om.

När länsstyrelsen får en ansökan från en församling som vill plocka bort några eller alla bänkarna i en kyrka så görs en bedömning.

– Man utgår ofta från en kulturhistorisk karaktärisering som gjorts av kyrkan. I den finns en beskrivning av byggnaden, historiken och kulturhistoriska värden. Varje kyrkomiljö är ju unik och man måste gå till den specifika kyrkan, se till dess ålder och kvalitet, säger Henrik Lindblad. Länsstyrelsen gör en sammantagen bedömning.

Lindblad menar att man i vår tid har lättare att få tillstånd för att ta bort bänkar. Länsstyrelserna tar oftare hänsyn till församlingarnas behov av att använda kyrkorna till fler aktiviteter än gudstjänster.

– Ofta behöver församlingen större utrymme till ett kyrktorg, för ett litet café, för information och till en barnhörna. Framme vid koret behöver kören kanske större utrymme.

– Det är nödvändigt att göra kyrkorna mer mångfunktionella, anser Henrik Lindblad. Annars är det svårt att bevara dem långsiktigt. Skulle man bevara kyrkorna helt intakt så minskar ju möjligheterna till användning. Och vi vill inte ha kyrkor som står oanvända.

Däremot får inte församlingen någon ekonomisk hjälp till inköp av stolar exempelvis, vare sig från den kyrkoantikvariska ersättningen eller kyrkounderhållsbidraget.

– På den tiden som kyrkounderhållsbidraget hette kyrkobyggnadsbidrag. Kunde man använda det till ny inredning. Men så är det inte längre.

Gudrun Råssjö

Fakta: Dessa ingrepp kräver tillstånd från länsstyrelsen

Vid omfattande ingrepp i en kyrka, på en kyrktomt, på en begravningsplats eller i en klockstapel.

Tillstånd behövs exempelvis när ett altare ska flyttas fram i koret, när en installation av värmeanläggning eller larminstallation ska göras. Likaså ska länsstyrelsen ge tillstånd när fasaden på en kyrka ska putsas.

Däremot behöver församlingen inte tillstånd vid rent underhåll och vård.

Hanna Wallsten

Gudrun Råssjö

Foto: Lars Rindeskog

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Läs vidare