Därför äter vi semlor på fettisdagen

Semlor fettisdagen

 Semlor har vi ätit på fastlagsdagen sedan medeltiden. Det sägs att kung Adolf Fredrik dog på grund av att han ätit för många semlor. Foto: TT

När är fettisdagen? Varför äter vi semlor? Sanningen är att dagen inte handlar om att hylla en gräddbakelse, firandet kommer från en kristen högtid. Här får du veta allt om det och när fettisdagen infaller i år. 

En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.

När är fettisdagen 2023?

Vi firar fettisdagen den 21 februari 2023. 
 

>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
 

Varför firar vi fettisdagen? 

Under 1500-talet påbörjades traditionen att äta en semla innan den 40 dagar långa fastan före påsk började.

Den fyrtio dagar långa fastan har sin bakgrund i Jesu fasta i öknen och påminner också om att det regnade i 40 dagar före syndafloden och att Israels barn vandrade genom öknen i 40 år.

Fastan föregås av fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Fettisdagen är alltså fastlagens tredje dag och den sista chansen att äta upp sig. Därav kallas semlan även för fastlagsbulle. 

Semlor, Fettisdagen. Fastan

Fettisdagen 2023 infaller den 21 februari. Foto: TT

Semmeldagen - sista chansen att frossa

Fettisdagen, eller vita tisdagen som den också kallas med hänvisning till det vita mjölet, är sista chansen att ladda på med fett innan fastan börjar. Det är egentligen därför människor började äta semlor tisdagen innan påsk. Tanken är alltså att man ska äta upp sig.

Idag har semlan blivit en smaskig tradition, även för de ickefastande. Men förr var den annorlunda. Under 1800-talet kunde semlan vara en del av en fet meny, som dessutom innehöll en fettrik fettisdagssoppa och fläskkorv. Under fastan skulle man avstå från bland annat mjölk, ägg och vitt vetemjöl. På fettisdagen hade man sista chansen på 40 dagar att smaka dessa, så både en och två semlor kunde slinka ner.

Enligt legenden dog kung Adolf Fredrik 1771 efter att ha ätit för många semlor. 

Semla, fettisdagsbulle, fastlagsbullen och hetvägg

Kärt barn har många namn. Fastlagsbullen kallas även för fettisdagsbulle eller semla. Hetvägg kallas den typ av bulle som serveras på en djup tallrik med varm mjölk. Grädden och mandelmassan som idag är så starkt förknippade med semlan saknades under större delen av 1800-talet. Bakelsen bestod då enbart av själva bullen som serverades i mjölk med lite kanel och socker. 

semmelwrapen

När konditorn Mattias Ljungberg 2015 introducerade semmelwrapen för svenska folket ringlade långa utanför Tössebageriet i Stockholm. Foto: Malin Johanson/TT

Själva ordet semla kommer är lånat från tyskan men ursprungligen kommer det från latinets simila som betyder ’fint vetemjöl’, ’fint vetebröd’. På finlandssvenska är en semla det vi i Sverige kallar småfranska (jämför med tyskans semmel).

>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
 

Ordet hetvägg kommer från tyskans heisswecken och syftar på fastlagsbullarnas ursprungligen kil- eller korsliknande form.

Fick böter för att de sålt semla för tidigt 

Idag har alltså både semlans betydelse och skepnad ändrats en del . Numera består en klassisk semla av en bulle med smak av kardemumma som fyllts med mandelmasseblandning och toppats med vispad grädde. Semlan så som den ser ut och smakar idag med mandelmassa och vispad grädde, serverades först på 1920-talet.

Semlan

Semlan så som den ser ut och smakar idag med mandelmassa och vispad grädde, serverades först på 1920-talet. Foto: TT

En gång i tiden hölls det hårt på traditionerna. 1952 fick några bagare i Malmö böter för att de redan för jul sålt semlor. Numera har traditionen luckrats upp och semlorna dyker upp långt innan fastan, redan i januari. Det har dessutom experimenterats en del med dess form. Kanske har du provat wrapsemla, chockladsemla eller en korv och bröd-semla? 

Fettisdagen i resten av världen

I Frankrike kallas fettisdagen för "Mardi Gras" (som också betyder 'fet tisdag'). I Österrike och Tyskland heter dagen "Faschingsdienstag" eller "Fastnachtsdienstag" och firas med karneval och festande. I England, USA och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för "Shrove Tuesday", en dag då man äter pannkakor till middag.

Fakta: När firar vi fettisdagen?

Tisdagen sju veckor före påskhelgen är fettisdagen. Den uppmärksammas för att dagen förr var den sista dagen före påskfastan, som varade sju veckor. Nu för tiden är dagen starkt sammankopplad med ätandet av semlor. 

Eftersom påskdagen 2023 infaller söndagen den 9 april innebär det att fettisdagen 2023 infaller tisdagen den 21 februari. Det är den sista dagen man kan frossa i bakverk innan fastan börjar.

semlor

Fakta: Hur många semlor äter vi?

År 2020 åt svenskarna cirka 6 miljoner semlor på själva fettisdagen. Det motsvarar ungefär 211 ton grädde och 132 ton mandelmassa.

Källa: TT

Fettisdagen

Taggar:

Fasta

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.