Vad kyrkovalet borde handla om?

Lars Larsson Sollentuna

Kyrkans demokratiska styrsystem, vad vi kan erbjuda människor idag och det krympande medlemstalet är de viktigaste frågorna. 

Kyrkovalet borde handla om Svenska kyrkans demokratiska styrsystem.

Vill du att Svenska kyrkan styrs uppifrån och ner eller nerifrån och upp?

Tanken var god, när det begav sig, att folket skulle styra kyrkan enligt en modell som liknar styrsystemet för det demokratiska landet Sverige. En bra modell då, som i dag överlevt sig själv.  Lågt valdeltagande i  kyrkovalen talar sitt tydliga språk. Och riksdagsledamöternas sätt att hantera den politiska demokratin är ingen given förebild.

  • Vilken slags demokrati ska vi ha ?
  • Vill vi ha en kyrka vars förtroendevalda fokuserar på makt?
  • Vill vi ha en centralistisk kyrka som styrs uppifrån och ner?
  • Vill vi ha en partipolitiskt styrd kyrka ? 

Vilka alternativ finns?

Tänk en folkrörelsekyrka som styrs nerifrån och upp. Tänk församlingar som autonoma enheter. Tänk församlingar som är medlemmar i Svenska kyrkans riksförbund.  En organisation som företräder Svenska kyrkan  på riksnivå  samt utför uppdrag och tjänster som medlemsförsamlingarna beslutar om. Varvid kyrkomötet ersätts av representanter för  församlingarna, valda av alla församlingsmedlemmarna.

Kyrkovalet  borde handla om vad vi vill utveckla och erbjuda människorna baserat på kunskap om  människors sökande och behov.

Till exempel:

  • Återupprätta vilodagen. För vila, rekreation, andakt och eftertanke. Närhelst den infaller, eftersom många  arbetar  obekväm arbetstid.
  • Undervisa om existentiella frågor och religioners historia. Låt modern forskning få komma till tals.
  • Profilera diakonin genom att engagera frivilliga. I Sverige finns en miljon pensionärer, motiverade att bidra på meningsfullt och stimulerande sätt.
  • Gå ut och gör alla människor till  lärjungar. På grundval av vad den sekulariserade människan kan tänkas efterfråga, som kristendomen kan leverera .
  • Pandemin har gett oss ny kunskap om hur vi kan använda informationsteknologi.  Vi kan utveckla  missionen med tekniken som verktyg.

Kyrkovalet borde handla om ansvaret för kyrkans krympande medlemstal. 

Pandemin har under lång tid  tagit väldigt stor plats i samhället. På tur står klimatomställningen som kommer att dominera samhället i åratal. I Svenska kyrkan finns sedan många år en allvarlig fråga som alla känner till men som ändå ges liten uppmärksamhet, det sjunkande medlemstalet. Vi har ett val mellan att låta kyrkan krympa eller eftersträva en tillväxt. Vem bär ansvaret ? Låt höra nomineringsgruppernas strategi för Svenska Kyrkans överlevnad.

Lars Larsson, Sollentuna

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Roger Persson Österman
Kommentar till det sista i artikeln: medlemskapet. I takt med avtagande doptal och utträden måste något konkret och verkningsfullt ske. Jag har föreslagit att tröskeln för medlemsskap måste sjunka. En vuxen som är nyfiken på kyrkan, men odöpt, tror jag drar sig för att gå md på att vuxendöva sig. Det är en stor symbolisk handling, att vuxendöpa sig. Låt medlemskapet skiljas från dopet. Dopet ska vara en möjlighet, inte ett krav. Jag är övertygad om att den som blir medlem, och aktiverar sig, kommer att låta döpa sig i takt med den personliga utvecklingen. Se min artikel i KT digitalt 10 februari 2021