Hotade äldre kyrkogårdsväxter ska samlas i en genbank för att kunna plockas ut i framtiden. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, vill därför ha kontakt med kyrkogårdar där det finns äldre, lite speciella växter planterade.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Programmet för odlad mångfald (Pom) genomför sedan år 2000 en nationell storsatsning för att bevara hotade kulturväxter. Med äldre menas växter från 1950-talet och tidigare.
Ett flertal så kallade upprop har gjorts där privatpersoner och professionella har uppmanats att skicka in bilder och annan dokumentation på vissa särskilt skyddsvärda och hotade, äldre kulturväxter.
Nu har turen kommit till kyrkogårdens hotade växter som liksom de tidigare ska bevaras i den Svenska nationella genbanken, med centrum i Alnarp.
– Vi vill göra en punktinsats under 2013 just på kyrkogårdarna. Vi kommer att koncentrera oss på fyra kategorier av växter: träd och buskar, perenner, knöl- och lökväxter samt rosor, berättar Eva Jansson, samordnare för Pom.
– Vi vet att en del kyrkogårdar och prästgårdsparker (en del präster under 1700-talet och 1800-talet var väldigt botaniskt intresserade) har växter med en speciell historia, säger Henrik Morin som är den som ska hålla i inventeringen av kyrkogårdarnas växter.
Det är härdiga växter och långlivade perenner som har försvunnit ur plantskolornas sortiment som Pom vill ta vara på.
– Men det är inte bara gravarnas växter utan hela kyrkogårdens gröna miljö som vi är intresserade av, det kan vara perenner, lökväxter, buskar och träd.
Som exempel på äldre härdiga växter tar Henrik Morin gravfunkian som användes som ”marktäckare” på ståndsmässiga och kättinginhägnade grusgravar på 1800-talet.
Under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet utökade plantskolorna sitt sortiment i en enorm takt. Mycket av de träd och växter som importerades från framför allt Tyskland står också ännu kvar.
Rabattrosor, bland annat den danska Rödhätte (som kom till Sverige 1912) och den närstående Joseph Guy, är exempel på rosor som blev mycket populära i Sverige och som ännu finns ute i handeln.
– Met den finns rosor i samma grupp som Pom är intresserad av att återfinna och som inte längre finns i handeln.
Genom kyrkogårdens personal hoppas Henrik Morin få tag i exemplar som kan förökas, (detta gäller absolut inte bara rosor utan även till exempel schersminer, syrener och prydnadsaplar med flera, framhåller han) för att kunna planteras på kyrkogårdarna igen.
– Vi är också intresserade av lokala sorter, det kan vara en buskros som en person haft i sin trädgård och som han eller hon planterade på en grav för 60–100 år sedan.
– Församlingarna har ofta bra arkiv, inköpslistor, gamla foton och vykort över kyrkogårdsmiljön som kan styrka att växterna är av äldre typ. För att ta in en växt i våra samlingar behövs en dokumenterad odlingshistoria.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR