– Det var som en andakt att höra Judith tala om sina mattor. Jag brukade säga till henne att hon lika gärna kunde blivit präst som väverska.

bok

JJ. Så vävdes ett livsverk.
En berättelse om de vävda konstverken från Judith Johanssons ateljé i Knäred.
Torsten Andersson
Förlag Utsikten, Varberg

Det berättade en närkingsk matthandlare, som i många år arbetade med Judith Johansson och hennes konstverk. Han satte ord på att särskilt under 1900-talet blev textilkonsten ett sätt för kvinnor att uttrycka sig i kyrkorummet. Under ett par generationer fanns i Sverige en rad internationellt framstående textilkonstnärer, alla kvinnor: Märta Måås-Fjetterström, Barbro Nilsson, Anna-Lisa Odelqvist-Kruse, Agda Österberg, Judith Johansson. De förenas av att ha haft Svenska kyrkans församlingar som beställare.

Judith Johansson (1916­–1993) döljer sig bakom signaturen JJ på många kormattor och liturgiska textilier. Hennes verk finns i ett sjuttiotal kyrkor i Sverige. Hon var konstnärlig ledare för JJ Vävateljén i halländska Knäred. Där fanns också maken John som satte upp vävarna och skötte affärerna. 
Den förre journalisten på Göteborgs-Posten Torsten Andersson har skrivit en kärleksfull bok med hjälp av Britt Marie Glyssbo. Hon är dotter till Judith Johansson och själv textilkonstnär och väverska. I ekonomiskt kärva tider kräver det medvetna kyrkoråd för att budgetera för textilkonst. Priset kan verka avskräckande eftersom vävningen är enormt arbetskrävande. För en erfaren väverska tar det mellan 25–27 timmar att skapa en kvadratmeter röllakansmatta. Judith Johansson hade som mest tretton väverskor anställda.

När man betraktar svensk kyrkotextil upptäcker man att den ofta varit radikal. En del av den vävda kyrkokonsten skulle nog inte fått finnas i kyrkorum, om den varit målad i olja. Men kormattor, mässkläder och antependier, verkar kunna vara hur modernistiska och abstrakta som helst utan att väcka anstöt. När jag läser boken och ser bilderna inser jag att jag stått på flera av JJ:s mattor, utan att ha sett dem. Det är som om jag hade ett filter mot textil. Det är som för Fredrika Bremer. Hon är en fin teolog, men osynliggjord eftersom hennes troslära mestadels skrevs i romanform. Läsare har ofta inte ens upptäckt att Fredrika Bremer var en förkunnare. Jag skulle vilja veta mer om vilka föreställningar som präglade Judith Johanssons konst. Vad sa hon när hon talade om sina mattor? Det var ju som en andakt, så hur var hennes Gudsbild och syn på människan? Säkert är att hon var en framstående skapare av textil. Samtidigt vävde hon teologi.

Mikael Mogren