Lågmäld konst i osäker samtid

Flyktingar och papperslösa. Socialt utanförskap. Kroppar där könet är ett frågetecken.

Visst finns det politisk och samhällsengagerad konst på Liljevalchs vårsalong. Men den ropar inte från plakat utan pratar med små bokstäver.

Om det tidigare år har funnits en lekfull blandning av yogafigurer, ikoner och buddhistiska mandalamålningar på Liljevalchs, är årets upplaga av Vårsalongen nästan kliniskt fri från religiösa motiv.

Den konstälskare som gillar djur i allmänhet och fåglar i synnerhet har däremot mycket att hämta. Till exempel Chang Im Ohlssons roliga, lite oroande jättemodeller av rödhake och blåmes av torrtovad ull och skumgummi. Och Liselott Toresdotter Lindberg Frisells oljemålade flyttfåglar i folkdräkt och palestinasjal utanför ett flyktingläger – en kommentar till den mänskliga migrationen, både historisk och nutida.

Som vanligt hittar man humoristiska utropstecken i nästan varje sal. Men det huvudsakliga intrycket på Vårsalongen är allvarligt och eftertänksamt, ofta introvert. Vilket inte utesluter ett utåtriktat engagemang och en oro för samtiden.

Det huvudsakliga intrycket på Vårsalongen är allvarligt och eftertänksamt, ofta introvert. Vilket inte utesluter ett utåtriktat engagemang och en oro för samtiden.

Josef Mellergård deltar med en installation av allt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog upp i sin broschyr till hushållen härom året. Konserver, vattendunkar, spritkök, våtservetter och värmeljus ackompanjerade av en mänsklig röst som sjunger duett med larmsignalen ”Hesa Fredrik”.

Mellergård kallar sitt verk ”Comfort Zone”. En titel som kan syfta på både tröst och trygghet i kristider – även om det ligger närmast till hands att tolka tryggheten ironiskt. På Liljevalchs hemsida skriver konstnären att han själv tänker på dikten ”Schubertiana”, där Tomas Tranströmer fångar människans existens i kraftfältet mellan hot och tillit. Det vi försöker lita på kommer att svika, men i stället kommer ”någonting annat” att leda oss genom mörkret.

Andreas Kock och Johan Pihl har samarbetat kring ett anslående verk där färgfoton av asylsökande döljs bakom tonat, räfflat glas. Anonyma porträtt som samtidigt är högst personliga. Även Oktawian Bohdziewicz behandlar temat utanförskap med sina nummerlappar i porslin där hälsningen är ”Ovälkommen” jämte din plats i kön.

Så ser Vårsalongens politiska kommentarer ut, subtila och med existentiella övertoner. Där utöver en mängd bilder av hus och rum, lutande fasader och ödsliga interiörer. En stämning av ensamhet och kontaktlöshet i en osäker tid.

Fotografen Anders Alm tar upp en annan tråd i sina bilder av manskroppar som gränsar till det kvinnliga: könsorgan som gömts undan, nävar som kupats över bröstvårtor, händer som ömt omfamnar en tänkt gravidmage. Könet är inte givet utan går att förändra. Även detta ett omdebatterat tema i tiden.

Fakta: Vårsalongen 2020

Konstutställning på Lilje-valchs i Stockholm mellan den 10 januari och 22 mars.

I år sökte 2 985 konstnärer plats på Vårsalongen, 170 antogs och sammanlagt 330 verk.

Vårsalongen är konsthallens mest folkliga utställning med årligen cirka 100 000 besökare.

En serie stora färgfoton, porträtt av papperslösa, knappt urskiljbara bakom glas. Verket heter ”Insynsskydd” och är signerat Andreas Kock och Johan Pihl/Studio Apparat.

Brita Häll

Foto: Marcus Gustafsson