Ola Salo om sin bild av Jesus

Ola Salo brukar kalla sig för jesusist. Dels för att han tror på det han ser som Jesu lära. Dels för att Jesus är den mest centrala gestalten i hans liv. Däremot kallar han sig inte för kristen.

Jesus tillhör alla medan kristendomen tillhör de kristna, säger han. För att kalla sig kristen ska man hålla med om vad som sägs i trosbekännelsen. Jag tror på Jesu ideologi, den som inte med ett ord nämns i trosbekännelsen.
För Ola Salo är Jesus en karismatisk, upplyst, fängslande och superintelligent person, en av historiens allra viktigaste. Och i Olas liv är Jesus den stora läromästaren.
– Han är en revolutionär och mystiker som startade en religion och gav den ett namn: Guds rike. Guds rike handlar  varken om livet efter detta eller om en konkret social utopi utan det är en ideologi, en idé, som kan finnas över allt och inom oss.

En av Jesu liknelser är den om surdegen:  ”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.”
– Du hör ju hur 2012 Jesus är, skrattar Ola. Han jobbar både med surdeg och viral spridning!
Ola tror inte på någon gud med personliga egenskaper, ingen människoliknande gudsvarelse. Hans gud ligger närmare hinduismens idé om en världssjäl vilket gör det irrelevant att prata om ifall en är mer Guds son än någon annan.
– Vi är alla del av Gud. Är alla Guds söner och döttrar.
Ola Salo växte upp i prästgården i Rottne två mil norr om Växjö som yngst av fem syskon. Han började tidigt ägna sig åt musik och blev sedermera en av landets mest uppburna popartister som sångare och fixstjärna i gruppen The Ark.
– Jag har haft ett revoltiskt förhållande till kristendomen i hela mitt liv, säger han. Att växa upp med religionen gör den oskilj­bar från hem och föräldrar. Därför hamnar den i skottlinjen när man ska revoltera.

Centralt i religionen som  Jesus skapat är enligt Ola, att alla har direktkontakt med Gud. Ritualer och präster behövs inte för själva kontakten med Gud.  Lagen står skriven i våra hjärtan. Vi är Guds barn och kontakten går via våra själar.
– Alla har tillgång till Gud och att alla är ett med Gud innebär att vi är ett med var­andra. På så vis är det omöjligt att motivera orättvisa och konsekvenserna blir ett rättvist och hänsynstagande samhälle.
Ola Salo talar långsamt och eftertänksamt. Han är mån om att bli förstådd, vill inte framstå som flummig. Därför lägger han omsorgsfullt sten vid sten till bygget som är hans känsla för Jesus.
Att Ola utvecklat ett eget förhållningssätt till Jesus tackar han sina föräldrar för. Att de lyckades förmedla hur den personliga kontakten med Gud var det viktiga. Att Bibeln var fylld av symboler som låter sig tolkas.
– I traditionell kristendom är Jesus lammet som förlöser mänskligheten från synd. Men läser man vad Jesus säger så verkar han inte så förtjust i offerritualer: ”Barmhärtighet vill jag se och inte offer” är en av hans stående fraser.

De flesta religioner är i sin tidiga form ett slags affärsuppgörelser med Gud. Offer mot bra väderlek, framgång i krig och skydd mot slumpens makter. Jesus skapar en religion som ger oss möjligheten att lämna det gamla. Att ersätta affärsuppgörelsen med något nytt: personligt ansvar. Det är det han menar med att han vill skärpa lagen. Att ta eget ansvar för sitt liv är mer krävande än att följa regler och ritualer.
– Kanske för krävande för många. Människorna på Jesus tid tyckte att hans lära var krånglig och fordrande. Det var bekvämare att gå och offra i templet än att tänka igenom hur man levde sitt liv. Därför tappade han i popularitet. Givetvis ogillade översteprästerna någon som kom och ifrågasatte systemet som gav dem deras inkomst och status. De behövde knappast konspirera särskilt mycket för att få bort honom; folk i allmänhet gillade inte heller budskapet. Därför förlorade han strax före sin död en popularitetsomröstning mot Barabbas, en ökänd brottsling. Folk var inte redo för ett sådant budskap. Jag undrar om vi är det i dag?

Sedan i påskas har Ola Salo tagit Jesus från Malmö upp till Stockholm. Jesus Christ Superstar spelas från september åter på Göta Lejon. Är musikalen då ett bra verktyg för att förmedla Olas Jesusbild?
– Jag önskar att det var det. Jag hade älskat att få berätta om min bild av Jesus. Men tyvärr, den Jesus vi möter i Jesus Christ Superstar passar inte för de här idéerna, säger han.
Först tänkte Ola att det var så han ville göra den men det gavs helt enkelt inte utrymme för det i texten.
– Det är inte min Jesus. Inte heller den traditionellt kristne Jesus eller den historiske Jesus utan en rockstjärna i livskris löst baserad på evangeliernas Jesus. Han är något av en gåta och man får intrycket att upphovsmännen inte bestämt sig för hur de ska framställa Jesus.

Jesus Christ Superstar handlar om vad som händer när vi lyfter upp en människa till att vara något mer än en människa, något gudomligt.
– Det finns många luckor att fylla i och jag har valt att fylla dem med mina egna, högst mänskliga erfarenheter. Jag spelar Jesus som en människa, sen får betraktarna avgöra om han är del av ett gudomligt sammanhang eller om han helt enkelt är någon som hamnat i en viss situation.
Ola tror att detta samtidigt är en anledning till musikalens stora framgång, att både kristna och ickekristna kan se den och själva avgöra. En annan bieffekt blir nyfikenhet på historien bakom.
– Jag har inget behov av att sprida min tro, men jag tycket det är positivt att folk läser evangelierna eftersom Jesus är en så ofrånkomlig gestalt i hela vår kultur. Det är lätt att fastna i en schablonbild av Jesus, lätt att slå in honom som en altartavle­-figur.
– Men när man börjar rucka på den bilden börjar människor tänka själva vilket är värt att göra eftersom han är så mycket mer.

Fakta: Ola Salos bild av Jesus

Enlig Jonas Gardells bok var han ju tandlös, liten och svartmuskig. En intressant tanke. För mig är Jesus mer en röst, en känsla och jag har ingen bild av hur han såg ut. Men om jag hade det är den nog hämtad från
filmer. Som Robert Powell i Franco Seffirellis Jesus från Nasaret, en överhelig Jesus. Inte alls det jag tror på, men en gripande framställning som jag älskade när jag var liten.

Göran Tonström

Taggar:

Kristen tro

Senaste artiklar