När Carl von Linné ville förklara för sin samtid hur olika blommor förökar sig, valde han att jämföra med människan och det av Gud instiftade äktenskapet. Mannen som ståndare och kvinnan som pistill.

 Men åtta män i samma brudkammare med en kvinna? Fotografen Helene Schmitz visar i boken System och passion att Linnés 24 kategorier rymmer allt från det rena äktenskapet till sannskyldiga orgier.
– Linné var en folkbildare, han ville förklara blommornas sexualliv på ett sätt som kunde förstås av dåtidens människor. Så förklarar Helene Schmitz orsaken till jämförelsen med det mänskliga släktets fortplantning.

Själv blev hon fascinerad av skönheten i växternas uppbyggnad när hon arbetade med fotografierna till boken Blow up. Den, liksom System och passion, tar sin utgångspunkt i extrema närbilder av blommor och andra växter. Och Blow up blev också språngbrädan in i Linnés tankevärld. Men där Helene Schmitz i Blow up främst vill visa skönheten i det lilla, är alltså Linnés känsla för ordning och reda ärendet i den nya boken, som med hjälp av Nils Uddenbergs texter också placerar Linnés tankegångar i ett idéhistoriskt sammanhang.
– Jag satt och bläddrade i blomböcker och fick se en illustration som Linné gjort. Den föreställde de 24 klasser som Linné delar in alla blommor i. Och så började jag fundera på om detta någonsin visats i bild. Eftersom jag inte hittade något sådant så bestämde jag mig för att göra boken, berättar hon.
Bilderna i boken visar  blommor som ingår i alla de 24 klasserna. I den första klassen har varje blomma en ståndare och en eller två pistiller eller märken. Hit hör till exempel kannaväxter.  Med Linnés ord blir det en man i äktenskapet, eller en ståndare i en hemafroditisk (tvåkönad) blomma. Blommorna i grupp två har sålunda två ståndare i en hermafroditisk ståndare, eller två män i samma äktenskap. Och så fortsätter det.
Upp till klass tio överensstämmer klassens namn med antalet ståndare i blomman. Men sedan blir det mer komplicerat i vår Herres hage. Klass 19 beskrivs som att ”Männen har med sina könsdelar åstadkommit ett förbund”. Dit hör till exempel vår vanliga vägtistel och blåklinten.

– Det var viktigt för mig att visa skönheten även i de växter
som vi har runt omkring oss, och
inte bara i mer ovanliga blommor.
Brännässlan i klass 22 är en enkönad blomma. Det finns alltså både honblommor och hanblommor och pollineringen sker med vinden. Med Linnés ord: "män och kvinnor bor i skilda brudkammare och boningar".
Men i boken finns bara hon­blomman avbildad. Helene Schmitz förklaring till detta är mycket prosaisk:
– Killbrännässlorna var inte sambarbetsvilliga, de bara stacks.

De flesta bilderna är fotograferade i botaniska universitetets växthus i Stockholm, eller i Helene Schmitz närmiljö, som ute på lantstället. Men för att hitta representanter till alla klasser fick Helene Schmitz och hennes assistent också lov att ge sig ut och resa – till Teneriffa.
Uppmärksamheten kring Linnéåret är stor såväl nationellt som internationellt, För närvarande har Helene Schmitz fullt upp med att samordna utställningar med blombilder som ska vandra runt i ett tiotal länder. System och passion har blivit utvald till en av Linnéjubileets fem nationella projekt och har översatts till engelska, franska och – japanska.
– Linné är stor i Japan, och kejsaren själv är extremt intresserad av botanik, berättar Helene Schmitz.

Lars Rindeskog