Den vänder sig i första hand till studenter i religionsvetenskap vid universitet och högskolor men också till lärarstudenter och introducerar feministiska perspektiv/genusperspektiv på kristen trosåskådning, postkristen trosåskådning, bibeltolkning och etik.

Introduktionskapitlet av Johanna Gustafsson Lundberg, ny ledamot av Teologiska kommittén, är föredömligt. Här visas klart och stringent vad betoningen av olikhet mellan man och kvinna leder till inom teologiskt och etiskt tänkande. Men också om de kontrollfunktioner som omgärdat i synnerhet kvinnokroppen och vad det kan föra med sig. I bokens avslutande kapitel, hennes andra bidrag, ger hon exempel på hur den feministisk-etiska debatten har utvecklats teoretiskt.

Maria Jansdotter Samuelsson skriver bland annat om grunden för feministisk teologi, vad det är och hur den görs, men också om hur ekofeministisk teologi utmanar kristen gudsuppfattning. Hon skriver också ett mycket intressant kapitel om vad som händer om man sätter in feministisk teologi i interkulturella och postkoloniala perspektiv.
Annika Borgs bidrag handlar om bibeltolkning och kön, för övrigt ämnet för hennes doktorsavhandling, och tar upp den viktiga frågan om hur feministiska forskare arbetar med bibeltexter och vad som kännetecknar misstankens hermeneutik: att en text eller en läsning aldrig är oskyldig utan alltid är färgad av intressen och att man därför bör vara medveten om att kommunikation kan vara manipulativ, auktoritär och destruktiv.
I slutet av varje kapitel finns lästips för den som vill veta mer. Men också ett frågebatteri som kan användas i grupp för att diskutera vad som problematiseras.

Barbro Matzols