Kritiken växer när Gretas budskap får alltmer kraft

Niklas Ekdal gästkrönikör
Greta Thunberg utsågs till årets person 2019 av Time Magazine. Den yngsta någonsin och den första svensken.

Att världens ledande klimatförnekare reagerar surt när Greta Thunberg utses till årets person av Time magazine är inte konstigt. Men hur ska man förstå anti-Greta-opinionen i hemlandet?

”Jesus sade till dem: ’En profet blir ringaktad bara i sin hemstad, bland sina släktingar och i sitt hem.’”

Markus 6:4 finns i olika varianter även hos de andra evangelisterna. Varje människa vet intuitivt att versen stämmer. För den som har ett viktigt budskap är närmaste kretsen ofta svårast att övertyga.

I få länder är fenomenet tydligare än jante-
lagens Sverige. Tänk Zlatan, Abba, Ingvar Kamprad, Ingmar Bergman, Raoul Wallenberg, Alfred Nobel – samtliga har de periodvis varit lika dissade på hemmaplan som hissade i utlandet.

Mönstret går igen med Greta Thunberg. Den ensamma tonåringen med en handskriven skylt framför riksdagshuset, något år senare skapare av en global rörelse i vår tids viktigaste fråga, utsedd till årets person 2019 av Time Magazine.

Greta är den yngsta någonsin att hamna på detta tidningsomslag, och den första svensken. Sällskapet skäms inte för sig: Winston Churchill, Konrad Adenauer, Martin Luther King, Barack Obama, Angela Merkel ...

Att världens ledande klimatförnekare reagerade surt kom inte som någon överraskning. Brasiliens Jair Bolsonaro kallade Greta för ”snorunge”. USA:s Donald Trump twittrade att hon borde ”chilla” och gå på bio med kompisarna i stället för att höja rösten.

Barnet har pekat på kejsaren och konstaterat att han är naken. Arrogansen och aggressiviteten från de höga herrarna bekräftar bara att barnet har rätt. Amerikanernas obstruktion mot Parisavtalet och den brasilianska skövlingen av Amazonas kvalificerar sig som vår tids värsta dumheter, åtminstone av demokratiskt valda ledare.

Men anti-Greta-opinionen i hemlandet, hur ska man förstå den? Sverige är ju ett progressivt industriland som redan lyckats bryta sambandet mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt. Borde inte äkta Sverige-vänner vara stolta när en landsmaninna får denna överväldigande internationella uppmärksamhet för sitt mod, sin moraliska klarhet?

Nej, responsen har varit minst sagt blandad. I SVT:s nyhetsprogram kommenterades Times utnämning med en kritisk analys. Den unga aktivisten hade nu blivit en ”vänsterpopulist” som borde ”bredda sitt budskap”. På sociala medier beklagade en hel armé – mest män i medelåldern och uppåt – utnämningen i mer eller mindre hånfulla ordalag.

Greta vet inte vad hon pratar om. Greta är en fanatiker. Greta har inga lösningar. Greta borde vara i skolan och inte på FN-toppmöten.

Vi har hört det förut. Ingen är profet i sin hemstad. Ju större hon blir i världen, ju svårare det blir att vifta bort hennes glasklara budskap om klimatkrisen, desto högre skäller kritikerna.

Alltsammans säger något om vår tid – och samtidigt är alltsammans tidlöst. Det är inte oproblematiskt med enkla, virala larm. Varje nyans i Gretas civilisationskritik kan inte falla alla på läppen. Men varje människa som tar till sig vetenskapen vet att hon i grunden har rätt.

Av detta följer några andra insikter med tusentals år på nacken. Kvinnor och barn förväntas tiga i församlingen, kanske just för att de står närmast livet och framtiden. Sanna profeter har det aldrig lätt.

»Ju större hon blir i världen, ju svårare det blir att vifta bort hennes glasklara budskap om klimatkrisen, desto högre skäller kritikerna.

Taggar:

Klimat
Nils Ronquist
Greta Thunberg är en duktig opinionsbildare. Däremot är jag en tvivlare. Här är mina argument. Koldioxiden är en mycket mindre del gas. De dominerande gaserna är kväve och syre. Koldioxids andel är ungefär 0,04 %. Om koldioxiden ökar med någon promille eller minska bör inte påverka temperaturen. Koldioxiden i naturen ingår i kolets kretslopp. Koldioxiden är en relativt tung gas dvs. en stor del av våra utsläpp blir kvar runt oss. Skövlar vi regnskog, asfalterar vi mer och bygger upp städer tär det på våra skogar framförallt lövträd. Ett hundraårigt lövträd binder ungefär 6 ton koldioxid eller en 70 årig gran 4,5 ton koldioxid. Om det nu är koldioxiden som är det stora problemet, varför då inte plantera mer lövträd och gran istället för att åka jorden runt och diskutera koldioxidens påverkan? Vi bör nog sätta oss ner och fundera och inte fundera på hur koldioxid kan bekämpas!
50

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Härnösands stift
Uppsala stift
Stockholms stift
Strängnäs stift
Lunds stift
Linköpings stift
Västerås stift
Västerås stift