Ta vara på ökande förtroende för Svenska kyrkan

Jonas Eek, ledarskribent
Foto: Mikael M Johansson, Marcus Gustafsson

Över tid har förtroendet för Svenska kyrkan ökat parallellt med kyrkans stora medlemstapp.

Här finns en god grund att bygga vidare på.

I kris- och coronatider testas förtroendet i samhället: förtroendet för myndigheter, vården, transporterna, de finansiella systemen och – ytterst – varandra. En grundläggande tilltro är avgörande för att samhället, som vi känner det, ska kunna bestå. Det gäller globalt på världens börser och transatlantiska flyg, men också lokalt hemma vid Ica eller på bussen till jobbet.

I skymundan från världens börsfall och SVT:s extrainsatta presskonferenser presenterades i onsdags årets Förtroendebarometer. Det är Kantar Sifo som på Medieakademins uppdrag årligen mäter svenskarnas förtroende för olika samhällsaktörer.

Sverige är fortsatt ett högförtroendeland, vilket är en av vårt samhälles framgångsfaktorer. Vissa förändringar anas ändå i årets barometer. Förtroendet för de politiska partierna minskar generellt, med två stora undantag: V och SD. Tjugosex procent uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för V. För SD är siffran 23 procent. Det är rekordsiffror för båda dessa partier, vilka kan spegla den ökade polarisering som finns i debatt- och samhällsklimat.

Man hör allt oftare att demokratin befinner sig i kris. Sett över tid minskar också förtroendet för de folkvalda i regering och riksdag. På tio år har andelen som menar sig ha mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen minskat från 55 till 34 procent. För regeringen är fallet ännu större: från 62 till 31 procent. Samtidigt är förtroendet för kungahuset – en institution som vilar på en helt annan grund – orubbad: 50 procent både 2010 och 2020. En siffra som numera alltså överstiger förtroendet för de folkvalda.

Svenska kyrkan då? I årets Förtroendebarometer behåller kyrkan sitt höga förtroende från förra året. Fyrtioen procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Svenska kyrkan. Det är samma siffra som förra året och innebär att kyrkan hamnar på en niondeplats bland samhällsinstitutionerna. Det är en plats bättre än förra året. Men framförallt speglar det en ökning över tid – om än från låga nivåer. Under 2010-talet har Svenska kyrkan gått från 32 till 41 procent i förtroende.

Kyrkans uppdrag är komplext i ett samhälle som hela tiden förändras. Det är intressant att förtroendet för kyrkan har ökat parallellt med kyrkans stora medlemstapp. Här finns en god grund att bygga vidare på. Men fördjupade analyser och fortsatt förändringsarbete krävs. Att det går att öka sitt förtroende trots att man har svåra – för att inte säga omöjliga – uppdrag visar de två aktörer som i Förtroendebarometern har högst förtroende av alla: Systembolaget (76 %) och Polisen (73 %). Vad kan kyrkan lära av dem?

Noterbart är också att SJ svarar för årets största förändring. SJ ökar med tolv procentenheter och hamnar på 34 procent, vilket betyder att man gå från en elfte till en sjätteplats bland företagen. En solskenshistoria – så här i kristider. Åtminstone för dem av oss som veckopendlar.

Jonas Eek

50

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Härnösands stift
Uppsala stift
Stockholms stift
Strängnäs stift
Lunds stift
Linköpings stift
Västerås stift
Västerås stift