Bryt ner försagdheten och teologisera mera

Vad är en biskop: En försynt förvaltare eller en frimodig ”försteteolog”? frågar Kjell Wiklund

Aktuella biskopsval har resulterat i flera debattartiklar. Vad söker vi, när vi letar efter biskopar?

För några årtionden sedan bestod rekryteringsbasen av de teologiska fakulteterna: vi prövade vanligen professorers tänkbara duglighet.

I dag sprids sökarljuset åt flera håll. Många kompetenser trängs i profilbilden. Social förmåga, medialt genomslag, gedigen teoretisk bakgrund, ledarskapserfarenhet, organisationskunnande och en vinnande personlighet kan vara en del av den mosaik av egenskaper, som kan definieras, behövas och önskas.

Finns något som skulle kunna inspirera vårt sökande inte bara efter biskopar – som nu, i Stockholms stift – utan också andra ledaruppdrag i kyrkans missionskallelse? Något som utmanar oss, och kanske överraskar oss?

På min egen första arbetsdag som kyrklig ledare, kyrkoherde i Oxelösund, 1973, kommer radioreportern med sin bandspelare och sin fråga: ”Och vad brinner du för då? Säg det kort, gärna i en mening.” Skjutjärnsjournalistik. Jag försöker snabbt: ”Att vi ska träna på att arbeta för Guds rikes möjligheter här i Oxelösund”.

Kan man börja filandet på en sökprofil för ledaruppgift i kyrkan med Gudsriket? Är det att lyfta blicken för högt, långt bort, omöjligt? Kan vårt tänkande och vår reflektion kring vår kyrkas uppdrag idag – och i morgon – starta på det sättet?

Gudsrikets möjligheter: Kan Gudsriket dimpa ner i pedagogens didaktiska verksamhet? Landa i kyrkorådets agenda? Parkera i diakonens närvaro i utkanten? I musikerns partitur? I prästens predikovånda?

Och i biskopens förmedling av sina Gudsrikesbilder (förr hade vi i skolan episkop, små ljuskanoner i skolsalen, som projicerade skarpa bilder. Biskopen, episcopos,  är ett  episkop, som ger oss skarpa bilder av Gudsrikets närvaro i stiftet!)

Under mina 18 år som stiftsarbetare och alla dess möten med församlingars kyrkoarbetare (förtroendevalda, anställda, frivilliga) gör jag en återkommande erfarenhet. Jag ställer gärna en varsamt nyfiken fråga: ”Hur gör ni när ni tillsammans tänker högt kring er tro? Brukar ni rådfråga Jesus Kristus i era vägval? Hur gjuter ni tillsammans en teologi under det som ni hanterar dagligdags?”

Något svar kommer det ganska sällan. ”Vi pratar aldrig sådant” blir ofta de trevande reaktionerna.” Jag funderar över hur Paulus tänker kring detta: Vi har inte fått en försagdhetens (modlöshetens)  ande, utan en kraftens ande”( 2 Tim.1:7, 1917 års övers.)

Kan vi samla kraftens och modets ande och teologisera mera, tillsammans? Bryta ner vår försagdhet? Lyfta blicken? Pröva ”Gudsrikets möjligheter” som riktningen, utmaningen, glöden, lidelsen? Vad är en biskop: En försynt förvaltare eller en frimodig ”försteteolog”?

Frimodiga, teologiserande kyrkoarbetare i Gudsrikets kamp i skapelsen: kan det vara en sökprofil? Guds hjärta bultar i kamp mot ondskans andekrafter i himlarymderna (Ef. 6:12).

Låt oss forma vår teologi som dess redskap i den kampen, dess vapen. Låt oss ladda dem med lidelse. Låt oss ansluta oss till kampen för rätten och rättfärdigheten.

Vi är som kyrka kallade och döpta in i Gudsrikets dynamiska rörelse. Den är en motståndsrörelse mot ondskans andemakter och en kamp för vår egen omvändelse och skapelsens återupprättelse.

I vår tid kan vi ana urkyrkans apokalyptiska upplevelse. Vår kyrka är idag en del i  Gudsrikets möjligheter att bidra till räddningen, när skapelsen samfällt suckar (Rom 8:22) och  där rätten och rättfärdigheten måste återskapas

Vad är då  en biskop? Vad är en kristen, en kyrkomedlem?  Är det en som har uppdraget att teologisera, att leva i kyrkans uppdrag? Är det en som vill demokratisera mera: att med god smitta bredda uppdraget att vara kyrka?

Kan vi pröva att låta alla sökprofiler bottna, inte bara  i stiftet eller församlingen, utan i Gudsrikets möjligheter? Kan vi pröva att lägga undan försagdhetens ande och hjälpa varandra att erövra frimodighetens ande?

Först därefter skulle vi kunna börja arbeta med sökprofilernas vanliga sakområden: verksamhetsprioriteringarna, de nödvändigaste projekten, strukturförändringsbehoven.

För min del har jag följt vår kyrkas sökande efter sin profil, form och organisering under många decennier: 1958 års utredning, den Myrdalska, beredningen 1968, betänkandet 1976, kyrkokommittén 1982 och de senaste processerna.

Efter varje avslutade utredning och beslut har vi sagt: ”Nu måste vi ta oss an kyrkans innehåll”. Och vi har gjort våra försök därvidlag . Men tämligen snart har vi funnit behov av nya utredningar. Form är ofta enklare att dryfta än innehåll.

Hindras vi ibland, kanske ganska ofta, av en förlägenhet, osäkerhet, oro, från att modigt och uthålligt ägna vår iver till att söka och finna vår djupaste bestämmelse? Vår kyrkas innersta angelägenhet Kan den handla om  Gudsrikets lidelsefulla kamp? Eller?

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

Lisa Lerman

Oas nya lovsångsledare och inspiratör. Hon vill att fler fördjupar sig i lovsångens budskap

Hon är Oas nya lovsångsledare

Lisa Lerman vill att fler ska upptäcka lovsångens kraft. Som Oas nya inspiratör vill hon uppmana till fördjupning i lovsången ur ett bibliskt perspektiv, varför den sjungs och för vem.

Första månaden 9 kr

eller

Få tillgång till allt på sajten. Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. (Ord pris 125 kr/mån)

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Praktfulla verk visar kyrkors hemligheter

För drygt tio år sedan var Lerums kyrka förvandlad till en byggarbetsplats när en av de största kyrkorenoveringarna någonsin i landet genomfördes. Den gamla 1600-talskyrkan genomgick en total makeover.

Första månaden 9 kr

eller

Få tillgång till allt på sajten. Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. (Ord pris 125 kr/mån)

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Brexit-terapi i kyrkan för svenskar i London

En psykoterapeut har bjudits in till Svenska kyrkan i London för att hjälpa medlemmarna att hantera ångesten kring det brittiska EU-utträdet. Frågan är mycket känslig för många svenskar.

Första månaden 9 kr

eller

Få tillgång till allt på sajten. Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. (Ord pris 125 kr/mån)

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Nya villkor för att bo i Storbritannien

Britterna röstade med knapp marginal för att lämna EU sommaren 2016. Själva utträdet ska ske den 29 mars 2019.

 

Kraschar Storbritannien ut ur EU utan ett utträdesavtal — en risk just nu — blir Storbritannien som vilket tredje land som helst för EU-medborgare. Förutom tullar, gränskontroller och andra handelshinder innebär det helt nya villkor för EU-medborgares rättigheter i Storbritannien, bland annat vad gäller rätten att bo, jobba och studera i landet.

 

Explosion vid kyrkolokal i Spånga

En explosion inträffade tidigt på lördagsmorgonen vid en lokal som tillhör Svenska kyrkan i Spånga i norra Stockholm.

Första månaden 9 kr

eller

Få tillgång till allt på sajten. Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. (Ord pris 125 kr/mån)

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Bil körde in på kyrkogård — välte gravstenar

En personbil har kört omkring på en kyrkogård i Arboga och haft ner två gravstenar, skriver VLT.

Första månaden 9 kr

eller

Få tillgång till allt på sajten. Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. (Ord pris 125 kr/mån)

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Tusen röster stämmer upp i psalmsång på centralen

För femte året i rad bjöd Svenska kyrkan in i till allsång på Stockholms central – en nutida adventstradition som lockar ett tusental tillresta och förbipasserande att sjunga med i sånglekar, evergreens och psalmer.

– Det är roligt att vi bjuds in att komma till denna offentliga plats där inte alla vet om att det här ska ske. Det blir spontana möten med resande människor. Det är en fantastisk upplevelse, säger Gary Graden, domkyrkokantor och som leder kören som täcker halva centralhallens golv.

Winter Wonderland, Mössens julafton och Tomtarnas julnatt varvas med Bereden väg för Herrran, Dagen är kommen och Härlig är jorden.

– Det är precis lika viktigt för många människor, tror jag, att sjunga här som att sjunga Härlig är jorden på en anhörigs begravning. Det handlar om gemensam sång och närvaro, säger Mattias Wager, domkyrkoorganist i Storkyrkan och som står för ackompanjemanget på både elpiano och -orgel.

Det hela startades av Svenska kyrkans nationella nivå. Men på senare år har Stockholms stift tagit över ansvaret för evenemanget.

– Vi kände att detta var ett väldigt roligt event, säger Anna Pihl Lindén, adjungerad stiftsmusiker och en av projektledarna.

– Det är väldigt uppskattat.

Vad är tanken bakom evenemanget?

– Vi har ett fantastiskt kulturarv med våra psalmer och våra sånger. Och just i juletid märks det väldigt tydligt att människor i alla åldrar kan och vill sjunga psalmer och julsånger, adventssånger och luciasånger. Därför är vi här - för att människor ska få en chans att sjunga med. Det heter ju Sjung med!

Den psalm hon ser mest fram emot att få sjunga tillsammans med de andra på Stockholms central?

– Dagen är kommen. Den är väldigt fin, säger Anna Pihl Lindén.

Mattias Wager och Gary Graden är vana att få folk att sjunga i olika miljöer och sammanhang. Vad betyder det att det också är psalmer som sjungs i centralhallen?

– För många människor representerar de något slags igenkänning, samtidigt som de för oss som jobbar i kyrkan, och har den synen, betyder ännu mer än så genom sina texter och djupare budskap, säger Mattias Wager.

– Men vi gör inte det här för att missionera. Vi gör det här därför att vi tycker att det i sig är en väldigt viktig uppgift för oss som jobbar i kyrkan. Vi jobbar med människor och med liv. Och det är väldigt mycket liv det här att sjunga tillsammans, och det räcker långt.

Vad är då skillnaden mellan att spela och sjunga i en kyrka som Storkyrkan jämfört med att stå i Stockholms centralstation?

Några uppenbara skillnader är de ständiga bakgrundsljuden och den obefintliga akustiken - vilket gör musikerna beroende av högtalare. Samtidigt är interaktionen mellan körledaren Gary Graden och de som sjunger är inte så olik, menar Mattias Wager.

– Det är inte så svårt att komma på olikheterna. Men det är mer som förenar än som skiljer tycker jag.

Fokus ligger på unison sång – det är ju allsång. Tonarten ska vara bekväm att sjunga. Men det ska också gå att ta i, så den bör inte ligga för lågt.

– När man blir varm i kläderna mår rösten ofta bra av att få sträcka sig lite uppåt också, säger Wager som också berättar att han tänker mycket på kompet och att de gemensamt tar fram låtar som blir en bra mix.

– Det pendlar ju hela tiden mellan palmer och helt vanliga julsångslekar, evergreens och sådant.

Kyrkan är en av få i dag som värnar det gemensamma i musiken, menar Wager. Det står i kontrast till det mesta i dag som oftast konsumeras eller utövas.

- Detta är inte en gimmick eller en ploj som vi gör för att visa att vi kan vara ute på gator och torg. Värdet av det här är lika unikt när det sker här eller när det sker någon annanstans, i en kyrka till exempel.

Har du några tips till den som inspireras av detta och vill göra något liknande i sin församling?

- Mitt grundtips är att bara inriktar sig på att verkligen hjälpa till att det blir gemensam sång. För där tycker jag att man nästan alltid gör fel i allsångssammanhang. Det blir ett scenuppträdande med kändisar och körer och alla är taggade. Då kroknar den sjungande allmänheten ofta.

Fakta: Mattias Wagers allsångstips

Sätt de som sjunger i fokus. Med en kör, ett kompband eller en orkester på scenen blir det ett sceniskt framträdande – inte allsång.

 

Var flexibel. Ta om en vers i en annan tonart, börja om och anpassa sång och musik till stämningen bland den sjungande allmänheten.