Arbetet med handboken får svidande kritik i ny granskning

Arbetet med den nya kyrkohandboken får kritik i revisionsbyrån Grant Thorntons rapport som offentliggjordes under torsdagen. Ingen del i arbetet har enligt rapporten hanterats väl i enlighet med ”best practice”.

Uppdaterad

Rapporten har avgränsats till arbetet under åren 2006-2017, med särskilt fokus på arbetet efter 2010. Den gör inte någon bedömning av kyrkohandbokens innehåll eller kvalitet, utan granskar hur projektet har drivits. Revisorerna har bland annat läst dokument, protokoll och har gjort intervjuer med de som har varit inblandade i processen under perioden.

Fyra av de åtta undersökta delarna bedöms vara ”väsentliga utvecklingsområden”, de övriga fyra ”mindre utvecklingsområden”.

Ingen del bedöms ha ”hanterats väl enligt best practice”, enligt rapporten.

Bland annat har projektplaneringen haft brister, med otydlig ansvarsuppdelning och riktlinjer för hur arbetet ska genomföras.

"Vårt intryck är att det finns en kultur inom kyrkan att arbetet ska ske i samverkan och samarbete, 'alla' bjuds in att diskutera och 'tycka till' i stormöten", skriver rapportförfattarna.

Rapportförfattarna skriver också att kritiken mot bristande musikalisk kompetens ”borde ha åtgärdats tidigt i projektet”, och att musikdelens experter bjöds in sent vilket gjorde att deras förslag inte tillmötesgicks.

Förseningarna beror enligt rapporten till stor del på att tiden för remissbearbetning underskattades och hur omfattande omarbetningen skulle bli. Den kritik som riktats från experter "hade kunnat bemötas bättre", enligt revisionen.

Staffan Holmgren, ordförande för kyrkomötets revision, menar att rapporten får tala för sig, men konstaterar att den innehåller ”många kritiska synpunkter”. Samtidigt är det viktigt att se till helheten, menar han.

– Utredningen är gjord för hela processen och som man kan se har det blivit bättre efter hand, säger Staffan Holmgren.

Vilka punkter tycker du är särskilt viktiga?

– Styrelsens styrning och uppföljning är viktig sak. Transparensen är också väldigt viktig. Kyrkan måste vara bättre på att vara öppen i projekt och våga redovisa de ställningstaganden som man gör.

Även om Holmgren påpekar att det förmodligen kommer att dröja innan kyrkan kommer att genomföra ett så stort projekt som arbetet med en ny handbok, kan rekommendationerna få betydelse för framtida projekt.

– Det är naturligtvis så att det är en del i de förtroendevaldas förvaltningsrevision. Rekommendationerna kan komma att användas och då kan revisionen se om styrelsen nyttjat några av dem, säger han.

Rapporten presenterades för kyrkostyrelsens arbetsutskott på onsdagskvällen. Ärkebiskop Antje Jackelén, ordförande i kyrkostyrelsen, tycker att det är bra att kyrkan och processen granskas – och menar att de nu ska titta närmare på vilka lärdomar som kan dras inför framtiden.

– Det är ju bra att granska verksamheten och det är också bra att revisonen påpekar att det är för att dra lärdom inför framtida processer och det bejakar jag fullt ut, säger Jackelén.

– Sedan har rapporten valt att fokusera på det som behöver och förtjänar mest omsorg när det gäller utveckling. Det som har fungerat bra är inte föremål för granskning eller berörs endast översiktligt.

Kan du ge exempel på sådant som har fungerat bra?

– Det som rapporten lyfter fram är att förankringen har varit mycket välskött. Och sedan är det naturligtvis bra att det blev ett resultat som läronämnden har kunnat bejaka och som gudstjänstutskottet nu har föreslagit kyrkomötet att anta.  

Rapporten riktar kritik mot kyrkostyrelsens ledning, att rollerna, ansvaret mandaten och uppföljningen har varit otydlig. Antje Jackelén håller med om att kyrkan har ett ”fokus på att skapa konsensus och att samverka” och att projektet har förändrats och anpassats under de 20 åren arbetet har pågått. Hon lyfter också fram att det i rapporten påpekas att styrningen har fungerat bättre efter att arbetsutskottet beslöt att bli styrgrupp 2014.

En annan av de kritiska punkterna i rapporten handlar om att bearbetningen av remissvaren tog lång tid. Att det tagit längre tid behöver i det här fallet inte vara något negativt, menar Antje Jackelén.

– Ska man se den här tidsutdragningen som något positivt eller negativt? Ledningen har tagit hänsyn till de behov som uppstod längs vägen och anpassat planen för det. Jag kan inte se annat än att det är lovvärt att göra på det sättet, att anpassa efter behov.

Enligt rapporten togs experter för musikdelen in sent i processen. Och den kritik som riktades från dem "hade kunnat bemötas bättre", enligt revisionen.

– Det fanns olika sorters experter. Det fanns ju en expertgrupp från början som hade kyrkomusikalisk expertis. Att säga att experter över huvud taget kom in sent i processen, det är inte sant. Det har varit olika grupper och olika sorters experter.

– Rapporten påpekar att de externa musikerna skulle ha fått större mandat, att ändra på ramarna. Samtidigt pekar rapporten på att aktiv styrning, genomklara mandat och roller är ett av de stora utvecklingsområdena. Hade det varit bra att släppa på ramarna där trots att vi egentligen ska ha tydliga ramar? Det är sådant som kyrkostyrelsen får titta på.

Enligt rapportens rekommendationer bör materialet kvalitetssäkras fullt ut internt innan det går ut på remiss.

– Men det är också församlingarna som har en huvudroll i kvalitetssäkringen, eftersom det är där gudstjänsten firas. Genom de erfarenheter som görs så har de ju en expertkunskap som är väldigt viktig för projektet, menar Antje Jackelén.

– Sådana processer kanske skiljer sig jämfört med andra organisationer, menar hon.

Antje Jackelén säger att revisorerna på Grant Thornton ville att rapporten skulle faktagranskas av kyrkostyrelsen innan den presenterades, medan de förtroendevalda revisorerna ”ansåg att det var olämpligt”.

Antje Jackelén menar att det på grund av detta finns faktafel, bland annat beskrivningen av biskopsmötets roll i projektet som har varit ”betydligt mer inblandat än vad rapporten gör gällande” och angående avhoppen, som bara gäller en person medan andra har lämnat efter slutfört uppdrag. Rapporten tar heller inte hänsyn till alla dragningar av materialet i kyrkostyrelsen, kyrkomötet och gudstjänstutskottet.

– Man markerar heller inte skillnaden mellan de olika styrgrupperna. Det fanns en mer projektintern styrgrupp i början och 2014 blev arbetsutskottet styrgrupp. Kan man inte detaljerna får man intrycket av att det är samma typ av styrgrupp hela tiden.

Kan kyrkomötet anta handboken efter den här kritiken?

– Självklart är det möjligt att anta förslaget. För rapporten säger ju uttryckligen att man inte har granskat själva resultatet eller att det ens blivit ett resultat. Revisorn har påpekat att en superbra process kan ibland leda till ett dåligt resultat. Och en knölig eller rent av dålig process kan leda till ett bra resultat. Så det är två helt olika saker.

 

Lars Åberg: "Det blev inte bra"
 

Det fanns för mycket prestige bland cheferna på kyrkokansliet. Och det var för bråttom. Jag kan inte säga annat än att handboksförslaget inte bör röstas i genom på torsdag. Ett omtag är det enda sätta, säger Lars Åberg, tidigare domkyrkoorganist i Linköping och medlem av handboksarbetets expertgrupp 2006-2012, med anledning av revisionsrapporten.

Det är länge sedan jag klev av. Det var 2012 när mitt uppdrag som ledde till förslaget då var avslutat. Men som det blev, från direktiven om en varsam översyn till en helt ny handbok, kan jag bara säga: det blev inte bra.

Grant Thornton intervjuade Lars Åberg om hans tid i expertgruppen.

- Mina svar blev kritiska, särskilt för att det som hände, hände ovanför våra huvuden. Exempelvis fick vi plötsligt en ny handläggare, utan någon information till oss. Och det är bara ett exempel på hur saker bara hände.

Lars Åberg är tydlig med att han gjort avbön vad gäller arbetet kring kyrkohandbok.

–Jag kan bara säga att jag instämmer med kritiken som framförts. När duktiga experter som professor Mattias Lundberg haft synpunkter, lyssnar man och tar till sig synpunkterna. Nu blir det som kärnkraftsomröstningen, ett ja-, nej- och jaså-alternativ. Och så tas jaså för ett ja.

–Man måste gå till botten med kritiken när duktiga forskare ger goda skäl för sina synpunkter. Nu kan jag bara uppmana kyrkostyrelsen: lämna prestigen, lyssna på den stora mängden kritik som framförts.

 

Solveig Ininbergs: Experter har funnits med och påverkat
 

”Jag delar inte bilden av att experternas möjlighet att påverka har varit liten”, säger Solveig Ininbergs, huvudprojektledare för kyrkohandboken sedan januari 2015. Hon säger att kyrkohandboken är ”efterlängtad av många i Svenska kyrkan”.

- Jag kan bara uttala mig om den period där jag har varit projektledare. Mitt uppdrag tydliggjordes i den projektplan som gällde från den tidpunkten. Kyrkostyrelsens arbetsutskott och biskop Per Eckerdal utgjorde den styrgrupp som både följt och mycket tydligt styrt projektet med täta, regelbundna möten fram till dess att revisonsgruppen överlämnade sitt förslag till kyrkostyrelsens arbetsutskott våren 2017

Enligt rapporten har experterna kommit in sent i processen, deras möjlighet att påverka har varit liten. Särskilt den musikaliska expertisen var sent inkopplad. Vad säger du om det?

- Jag delar inte bilden av att experternas möjlighet att påverka har varit liten. Under hela den tid som jag arbetat med handboken har experter i teologi, språk och musik funnits med och påverkat. Det gäller inte minst den revisionsgrupp som utsågs av styrgruppen för att ta fram det slutliga materialet. Den bestod av ytterst kompetenta personer.

Är det möjligt för kyrkomötet att anta handboken efter den här rapporten? 

- Jag ser inga hinder för det, tvärtom. Revisorerna konstaterar själva att deras rapport inte tar ställning till själva förslaget. Förutom revisionsgruppens gedigna arbete har förslaget behandlats av både kyrkostyrelse, läronämnd och gudstjänstutskottet. Jag vet också att kyrkohandboken är efterlängtad av många i Svenska kyrkan.

 

Erik Sjöstrand: "Musiken behöver en ytterligare bearbetning"
 

Kyrkostyrelseledamoten Erik Sjöstrand (Posk) välkomnar granskningen och menar att den bekräftar den bild som nomineringsgruppen har haft kring arbetet med musiken.

– Det som de skriver om musiken är något som vi har påtalat flera gånger, säger Erik Sjöstrand.

– När slutsförslagsgruppen utsågs 2013 föreslog vi att ta med domkyrkomusikerkompetens i arbetet, men blev då nedröstade.

Han menar att granskningen har ”lyft fram flera frågor som vi kan lära oss mycket av inför vårt framtida arbete” och nämner handboken del II och en framtida översyn av psalmboken som exempel.

Hur påverkar den här granskningen beslutet i kyrkomötet nästa vecka?

– Den kommer säkert att användas av vissa i argumentationen. Men revisorerna har inte ju inte tittat på själva innehållet.

– Men personligen så stärks jag i uppfattningen att musiken behöver en ytterligare bearbetning. Och att det fortfarande är möjligt att göra det.

Fakta: Granskade områden

De områden i arbetet som inte har hanterats väl enligt granskningen är:

 

Projektplanering och metod

 

projektorganisation – roller och ansvar

 

Beställarens styrning och uppföljning

 

Transparens

 

 

De områden som bedöms ha behov av utveckling:

 

Projektdirektiv

 

Praktiskt genomförande

 

Hantering av remissinstansers kritik

 

Kommunikation och förankring

Senaste artiklar