Biskopen vill att Svenska kyrkan pratar mer om sina nazistiska präster

Sören Dalevi tycker att det är viktigt att prata om präster som Hilding Malmgren, som arbetade många år som präst i Skillingmark och var välkänd nazist. Foto: Øyvind Lund/Karlstads stift, Gustaf Reimers

På 1940-talet fanns det präster i Sverige som var medlemmar i nazistiska organisationer och som trots detta behöll sitt arbete. Det är en del av historien som Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift, tycker att Svenska kyrkan behöver bearbeta mer.   

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Sören Dalevi tycker att det är viktigt att prata om präster som Hilding Malmgren, som arbetade många år som präst i Skillingmark och var välkänd nazist. Foto: Øyvind Lund/Karlstads stift, Gustaf Reimers

Under andra världskrigets första år var nazistsympatier fortfarande vanligt förekommande i det svenska samhället. Detta speglades också i Svenska kyrkan, något som Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift, vill att Svenska kyrkan ska tala mer om. 

– Efter andra världskriget i Tyskland så gjorde man ju upp med sitt nazistiska arv. Men det gjorde vi inte i Sverige, vi bara fortsatte och vände blad. Vi ska känna till vår historia, för då är det större chans att vi inte gör bort oss igen, säger Sören Dalevi. 

År 1941 tillhörde 6,2 procent av prästerskapet i Stockholmsområdet medlem någon nazistisk organisation, det redogör Birgitta Brodd för i sin avhandling Var Sveriges sak också kyrkans? Svenska kyrkans utrikespolitiska aktivitet 1930-1945 från 2004. Näst störst andel präster med nazistiska sympatier hade Lunds stift, 5,7 procent. I Sören Dalevis eget stift Karlstad var siffran 3,8 procent. 

"En stor okunskap om ämnet"

I början av oktober besökte Sören Dalevi Wermländska sällskapet i Stockholm för att prata om de nazistiska prästerna. 

– Det som slog mig när jag hörde frågorna från människorna i rummet, var att det här är en viktig fråga för människor. Men publiken blev förvånad, för vi har en ganska stor okunskap om ämnet, säger Sören Dalevi. 

Prästen skickade hälsning till Hitler

En av de nazistiska prästerna i Karlstads stift var Hilding Malmgren, som lyftes fram i ljuset genom en artikel i tidskriften Värmländsk kultur i våras. Efter att Hilding Malmgren försökt skicka ett gratulationstelegram till Hitler år 1940 få han en tillsägelse av den dåvarande biskopen. Vid ett tillfälle arresterades han. 

Men tror detta fortsatte Hilding Malmgren att sprida sina nazistiska åsikter och han arbetade kvar i sin värmländska församling fram till sin pension. I artikeln i Värmländsk kultur frågar sig journalisten Lennart Persson hur det var möjligt att kombinera arbetet som präst med att vara välkänd nazist. 

Biskopen vill inte ha en vitbok

– Sverige 1939-1941 var på många sätt ett tyskvänligt land. Kulturen kom från Tyskland, den hade gjort det i hundratals år. Teologin kom från Tyskland. Många präster, jurister, militärer, läkare, många i den svenska intelligentian, var medlemmar i olika nazistiska organisationer eller välvilligt inställda till nazismen, säger Sören Dalevi. 

Ofta när en organisation eller stat vill göra upp med en smärtsam del av sin historia, efterfrågar någon att det ska skrivas en vitbok på ämnet. Det tycker inte Sören Dalevi är aktuellt i sammanhanget.  

– Att göra en vitbok, på det sätt som många tolkar ordet, det kanske är överdrivet. Men vi behöver är bearbeta vårt arv. Inte bara Svenska kyrkan, utan Sverige som land.