Biskopen vill se ny väg till att bli präst

Biskop Mikael Mogren vill att tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska räknas när äldre kandidater antas till prästutbildningen. Foto: Jonatan Sverker, Marcus Gustafsson

Prästbristen är kännbar i delar av Svenska kyrkan. Biskop Mikael Mogren föreslår en kortare prästutbildning för dem mitt i livet.

I Sverige krävs det vanligen 5,5 års studier för att bli vigd till präst i Svenska kyrkan, även om man har andra akademiska examina sedan tidigare. Många andra kyrkor i Europa har dock snabbspår för personer som mitt i livet känner ett prästkall. 

I den utredning av prästutbildningen som genomfördes av Björn Vikström, professor i Åbo och tidigare biskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, var ett av förslagen att utreda alternativ för dem som redan har en annan akademisk examen.

Nu stöttar Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, den idén.

Frågan är akut, särskilt för församlingar som i dag har brist på personal. Det ställer till väldigt stora problem att inte ha präster, men det saknas även diakoner, pedagoger och musiker, säger han.

Utred utformningen 

Mikael Mogren vill inte slå fast hur en sådan kortad prästutbildning skulle utformas och vilka moment i dagens utbildning som skulle slopas. Han menar att det får utredas.

I dag får den som har en utbildning sedan tidigare börja på noll, det är som att varken yrkesliv eller examina räknas.

Han menar att en kortare utbildning inte bara ska ses som ett försök att lindra prästbristen, det är också en tillgång att få in präster som har andra erfarenheter och kunskaper.

Vi får självklart diskutera vilka examina och professioner som är aktuella för att tillgodoräknas, och hur kyrkliga erfarenheter ska värderas, säger han.

Diakoner ryggar inför utbildningen

Han möter till exempel diakoner som känner en kallelse till att bli präst, men som ryggar inför dagens prästutbildning.

Det är lång tid när man är mitt i livet och redan har gått en lång utbildning.

Mikael Mogren vill dock inte förändra antagningsprocessen. Även om det öppnas upp för en kortare utbildning så kan inte kyrkans krav på kandidaterna luckras upp.

Det ska finnas ett allvar, en mognad och en levande kristen tro att djupna i hos kandidaten. Det är viktigt att samlas kring det heliga. 

Inte ett b-lag

Det finns de som menar att en kortare utbildning riskerar att skapa präster som är sämre förberedda för arbetet i församlingarna, att det kan bli ett a-lag och ett b-lag bland prästerna.

Dessa präster skulle ha andra kunskaper i stället, och det är viktigt att kyrkan är tydlig med att den som är prästvigd är präst.

Mikael Mogren ser ändå relativt ljust på framtiden. Han pekar på att det talas mer om religion och kristen tro än på länge i Sverige.

Om det är ordentligt surr om kristen tro i samhället så vaknar tanken hos en och annan att bli präst. Var och en av oss måste uppmuntra dem vi möter att använda sina gåvor. Rekrytering börjar när vår kristna tro märks.

Taggar:

Präst Utbildning

Prenumerera på Nyhetsbrev

Om detta blir av så slår jag till direkt! Jag arbetar som kyrkvärd och veniat och skulle gärna ta steget till präst, men jag är ändå 55 år och vägen genom den gängse utbildningen känns alldeles för lång och krävande för mig. Jag tycker mig uppleva att behovet ändå är starkt ute i församlingarna efter både fler prästvigda och personal med annan bakgrund och erfarenhet.
Tycker det låter vettigt. Tack + Mikael!
Stöder detta till fullo - Heja b. Mikael!
Instämmer
Jag tror också att det är en bra idé, inte bara för att lindra prästbristen, utan minst lika mycket för att få in personer med annan erfarenhet. Kanske skulle det också vara bra med personer som arbetar deltid som präst i kombination med en annan tjänst för att kontakten med samhället i övrigt ska vara stark.
Hans Rochester
Ingen nyhet! På 70-talet prästvigdes s k amspräster. De gick kurs i Sigtuna, läste något år på universitet (inga språk naturligtvis), sedan prakten varefter prästvigning.
Lär av England
I England, där normal prästutbildning endast är tre år (teol.kand., för lite i min mening), har vi kortare (två år, motsvarande första två åren av teol.kand., inget examensarbete) utbildning för äldre kandidater (oftast över 32) utan tidigare teologistudier. Detta har definitivt skapat a- och b-lag bland präster. Dessa präster kan möjligen bli kyrkoherdar (mycket större andel av präster i England) men även detta är något ovanligt; de flesta av dessa präster är obetalda och är ofta specifikt hindrade från att bli kyrkoherdar (nästan alla betalda prästtjänster i England är kyrkoherdar).