Amanda Lind : ”Absolut funderat på att bli präst”

Samtalet rör sig mellan personliga erfarenheter och stora samhällsfrågor. En tydlig röd tråd är civilsamhällets roll – och politikens ansvar för att ge det hållbara villkor.

- Civilsamhället ska inte ses som ett komplement som fyller upp när samhället backar, utan det finns i sin egen rätt och är helt avgörande för att vi ska ha ett gott, starkt och bra samhälle, säger Amanda Lind.

Bakgrunden är bland annat det ökande skjutvapenvåldet och civilsamhällets betydelse i det förebyggande arbetet.  Amanda Lind deltog nyligen i artisten Sebastian Staksets gala Det räcker! mot vapenvåld, tillsammans med politiker från flera partier.

- För att vi ska ha ett effektivt brottsförebyggande arbete måste civilsamhället finnas där. Det är inget litet extra man kan koppla på - det måste finnas.

Samtidigt menar hon att civilsamhället pressas hårt av kortsiktiga politiska beslut och neddragningar. Studieförbund, ideella organisationer och trossamfund är särskilt utsatta.

- Jag tycker det finns ett ganska stort mått av hyckleri när man tillskriver civilsamhället alla de här positiva egenskaperna, men samtidigt skär ner på till exempel offentligt stöd, säger hon.

Neddragningarnas förbannelse

Konsekvenserna blir snabbt konkreta.

- Det är klart som sjutton att folkbildningen påverkas om man skär ner en tredjedel av det statliga anslaget. Då blir det färre replokaler, färre mötesplatser och färre studiecirklar - för äldre, för ensamma, för barn och unga.

Det är klart som sjutton att folkbildningen påverkas om man skär ner en tredjedel av det statliga anslaget.

Under sin tid som minister med ansvar för trossamfund tackade Lind kyrkorna för deras insatser. Något hon i dag ser på med viss ambivalens.

- Jag är kluven till det där tacket. Det är fantastiskt att kyrkorna gör de här insatserna, och det ska lyftas. Men jag tycker också att det är skamligt att inte vi som samhälle gör mer. Att fler hushåll är fattiga i dag, att fler behöver gå och hämta matkassar - det är tufft.

Kyrkan når svårnådda

Samtidigt pekar hon på kyrkans särskilda roll i mötet med människor som annars inte söker hjälp.

- Det finns ett annat förtroende. Alla söker sig inte till kommunen, men man kan gå till kyrkan.

Att kyrkan har format henne råder det ingen tvekan om. Uppväxten som prästdotter, engagemanget i körer och ungdomsverksamhet – och ett tidigt globalt engagemang genom kyrkan – blev också hennes väg in i politiken.

I dag beskriver Amanda Lind sig som troende kristen. I Vox Populi resonerar hon öppet om hur tron präglar hennes värderingar, men betonar vikten av att hålla isär religion och partipolitik.

- Miljöpartiet har medlemmar med alla möjliga trosuppfattningar och även icke-troende. Det är en styrka att komma från olika håll, säger hon.

Kyrkan kunde varit en väg

Med tanke på att kyrkan en gång ledde henne in i politiken väcks frågan om hon någon gång har funderat på att återvända – att följa pappan i fotspåren och bli präst.

- Absolut, det har jag, säger hon efter en kort paus. Samtidigt konstaterar hon att det känns sent i livet för ännu en lång utbildning.

- Jag har ju en psykologutbildning, även om den känts svår att gå tillbaka till direkt efter att man varit en offentlig person.

Frågan får hänga kvar i luften när samtalet rör sig vidare in i de politiska snåren inför valet 2026.

Migrationen är ett område där Lind efterlyser större nyanser. Hon är kritisk till utvisningar av unga som vuxit upp i Sverige.

- Under paraplyet att vi ska ha en stram migrationspolitik så kör man på, oavsett konsekvenserna.

Problem när familjer splittras

Särskilt problematiskt, menar hon, är att 18-åringar separeras från sina familjer.

- Det finns inget annat sammanhang i det svenska samhället där man betraktar en 18-åring som så separerad från sin familj. Här gör man det – trots att man går i gymnasiet.

Samtidigt betonar hon att även de partier som vill se en stram migrationspolitik måste kunna förena det med humanitet.

- Även om du tycker att grovt kriminella ska utvisas, så måste det finnas nyanser. Humana ventiler.

Vad är det goda livet?

Mot slutet av samtalet blir tonen åter mer existentiell. Vad är egentligen målet med politiken? Vad är ”det goda livet”?

- Det goda livet här och nu kan inte ske på bekostnad av kommande generationers möjlighet till goda liv, säger Amanda Lind.

Måste finnas nyanser. Humana ventiler.

Det handlar om ett samhälle inom planetens gränser - men också om mening, gemenskap och mänsklig växt. Något hon lyfter fram som extra viktigt i en tekniktung tid.

- Vi kan inte skapa ett samhälle där vi människor gör oss icke-meningsfulla för varandra. Vi söker relationer, vi tar ansvar för varandra, och det kommer ingen AI-revolution eller något annat att ta över.